Scandinavian Medicopter AB vann landstingets upphandling av länets ambulansflygverksamhet förra året. Avtalet löper över tio år.
Företaget ingår i koncernen Scandinavian Air Ambulance vars vd, koncernchef och grundare, Henry Hansen, nyligen besökte Gällivare och företagets flygbas.
Kuriren passade på att få en pratstund kring de egna perspektiven och förväntningar.
Vill bli störst
Henry Hansen ser ett flertal utmaningar framför sig som vd och styrelseordförande med målsättningen att göra Skandinavien Air Ambulance till nordens största aktör inom ambulansflyget.
I dag är man ambulansflygoperatör i fler landsting med baser och representation i Östersund, Lycksele, Uppsala, Stockholm, Visby, Gällivare och i Finland, Oulu och Varkaus.
Två plan i Umeå
Man finns även i Umeå med två ambulansflygplan opererande över hela norra sjukvårdsregionen.
De stora utmaningarna anser han vara länets storlek, skiftande väderförhållanden, och politiska låsningar.
Väderförhållandena kan till viss del kompenseras med teknisk utrustning, och det har man. De politiska
låsningarna är det lite värre
med. Det drabbar ytterst länets befolkning, menar Henry Hansen.
Tvingas man ställa in en flygning på grund av dåligt väder har man i dag ingen möjlighet att kombinationsutnyttja sina ambulanshelikoptrar och ambulansflygplan. Anledningen är att flygplatserna håller stängt efter tio på kvällen.
Nyligen avled ett barn på grund av det förhållandet. Liknande händelser, att en växling mellan helikopter och ambulansflyg förhindras även om det är nödvändig för att patienten ska nå specialistvård, inträffar varje månad enligt honom.
Kostnadsfråga
- Det borde vara en landstingspolitisk fråga. När man håller flygplan borde man hålla flygplats också. Det behövs en flygledare och personal som kan sköta tankningen av planet. Vi har tagit upp det med landstingspolitiker och tjänstemän och har talat med flygplatschefen i Gällivare. De håller med om problemet, men ingen vill ta kostnaden.
- Regionen betalar cirka 85 miljoner för att ha flygplan och ambulanshelikoptrar här och då kanske det kostar 500.000 kronor för att hålla en beredskap för att hålla flygplatsen öppen - det har man inte råd med. Det blir så hopplöst.
Henry Hansen konstaterar att de flesta övriga flygplatser i landet kan nås dygnet runt, men inte i Norrbotten.
- Det verkar som om befolkningen här accepterar för mycket. Jag skulle aldrig göra det, säger Henry Hansen.
Utvecklingsmöjligheter
Bolaget närvaro i både Norr- och Västerbotten kan också utnyttjas bättre ur samordningsperspektiv, tycker han.
- Ett exempel: Om en akutpatient flygs från Norrbotten till Umeå kan en annan patient skjutsas tillbaka till Norrbotten med samma helikopter i stället för att använda två separata maskiner. Med samma operatör möjliggörs nya samverkanslösningar. Rätt resurs nyttjas vid rätt tillfälle och det minskar också kostnaderna för landstinget, säger han.
Läkare till patient
Med jouröppna flygplatser kan även ambulansflyget utnyttjas för att ta läkaren till patienten, i stället för tvärtom, vid dåliga väderförhållanden, menar han.
- När helikoptrarna inte kan användas kan vi under förutsättning att flygplatsen är öppen, gå ned med planet i Gällivare, hämta läkaren och flyga till Kiruna, hämta patienten och flyga till Luleå. Det går att vidareutveckla om man tänker i nya banor, säger Henry Hansen.
Utesluta vägtransporter
Han ser också en möjlighet att effektivisera och samordna primär och sekundärinsatserna vid sjukdomsfall eller olyckstillbud genom att i högre grad direktutnyttja ambulanshelikoptrarna och utesluta vägtransporter. I stället för traditionell ambulanshämtning används ambulanshelikopter.
Gällivare är en bra placering för en ambulansflygbas. Lika långt åt alla håll, tycker han.
Flygbasens personal, som han vill ska vara bosatta i Gällivare, kommer att bestå av nio piloter, två tekniker samt ersättningspersonal.
- Jag trivs häruppe och det kan bero på att jag är en naturmänniska som gillar att vistas ute och här finns väldigt stora möjligheter för det, säger han.