Barnkulturavdelning öppnar på museet
Barn och barnkultur får nu en permanent plats på Gällivare museum. En hel avdelning ges barnstämplen och Katarina Jarred, museichef, menar att en tidigare lucka i museiverksamheten därmed fylls. - Utmaningen ligger i att utveckla barnverksamheten och det arbetet tar nu sin början, säger hon.
Den aktuella informationen i det fallet är att Sjaunja Myggmusem relokaliserats från Sjaunjamyrarna och flyttat inomhus till de centralt belägna museielokalerna i Gamla centralskolan i kommunhuvudorten.
Efter att Gällivares nytillträdde museiechef Katarina Jarred nu sett över museets totala verksamhetsutbud och konstaterat att det även innefattar denna insektplågas kulturella aspekter har hon också upptäckt att ortens yngsta innevånare, barnen, faktiskt inte har en given plats.
Därför påbörjas nu ett utvecklingsarbete som tar avstamp i etableringen av en permanent barnavdelning som kommer att utgöra centrum för museets kommande riktade barnkulturutbud.
På önskelistan inför det fortsatta arbetet finns en barnpedagogisk resurs. Viktigt för utvecklande att de rätta kommunikationerna mellan museum och barn.
- Visst har barnens kulturbehov alltid varit viktigt för museet men inte på det sätt jag anser det finns ett behov av. Vad vi behöver göra är att gå barnen till mötes, erbjuda dem möjligheten att få ta del av ortens kulturhistoria och inbjuda till kulturella aktiviteter inom ramen för museets verksamhet och uppdrag på ett för dem lättillgängligt och inspirerande sätt, säger hon.
- Det här kräver att vi upplåter plats för det och använder oss av de rätta pedagogiska metoderna och instrumenten om vi ska lyckas i vår målsättning.
Ortsbundna kulturutryck
Dagens museieverksamhet har sin grund i speglandet av ortens kulturhistoriska utveckling, språkliga särarter, naturmiljö och näringsliv som inrymmer både högteknologiska industriföretag och traditionell areell verksamhet.
Museet har också en viktig uppgift som kulturell inspiratör och presentatör av dagens alltmer mångfacetterade kulturutbud.
Det har i alltför hög utsträckning riktat sig till en vuxenvärld som nu även barnen inbjuds till på sina egna villkor.
- Ett sådant här arbete kanske aldrigt blir riktigt färdigt och det ska det kanske inte bli heller. I första hand ska vi inrikta oss på en samverkan med skolorna. Det första exemplet vår strävan att ge barnen tillgång till museet är vår "Handelsbod". En idé utvecklad i samarbete med personalen, berättar Katarina Jarred.
"Handelsboden" förflyttar barnen till en tid med manuell butiksbetjäning då potatis köptes i lösvikt och socker som sockertoppar, utan dagens frukt- och grönsaksdiskar och lösviktsgodisutbud.
Genom lek och rollspel ges barnen en historisk lektion som öppnar en dörr till förståelse för tidigare generationers verklighet och livsvillkor.
Så jobbar vi med nyheter