Familjeförhållandena hos den fyrabarnsfamilj i Malmberget som stått i centrum för tingsrättens intresse under två dagar uppdagades genom barnens egna berättelser efter dotterns rymning i januari. Enligt barnen, 13 år, 11 år, 9 år och 5 år, utsattes de dagligen för slag, våld och hot.
Barnens berättelser fick socialförvaltningen att snabbt omplacera barnen och åklagarmyndigheten att starta en brottsutredning.
Rättegången mot pappan och styvmamman, som nekar till anklagelserna, inleddes i tisdags och fortsatte under onsdagen med förhör av pappan och vittnen.
Trovärdighet avgörande
För åklagaren Anette Ölmbro handlade det om få tingsrätten att tro mer på barnens berättelser än på föräldrarnas förnekanden. För försvaret det motsatta.
Och onsdagens vittnen, mamman till det fjärde barnet som pappan haft vårdnaden om och mamman i det familjehem som barnen först placerats i, uppfyllde båda åklagarens strävan.
De berättade för tingsrätten hur barnen spontant berättat om misshandeln i hemmet. Slag med trätillhyggen och elsladdar på händer och fötter, uppvärmda knivar och träkäppar som trycktes mot kroppen och föräldrarnas hoppande på deras kroppar.
Skadestånd och fängelse
Barnens rättsliga ombud advokat Magnus Muchler liknade barnens upplevelser vid ett liv i en mardrömsvärld och krävde å deras räkning totalt 515.000 kronor i skadestånd för sveda och värk.
En "futtig" kompensation för "mardrömmen" enligt honom, men det enda som samhället hade att erbjuda.
I slutplädering mildrade kammaråklagaren Anette Ölmbro den beskrivningen av barnens dagliga tillvaro de senast fyra-fem åren till ett liv under kränkande och tortyrliknande former och krävde med ledning av tidigare avgörande i HD minst två års fängelsestraff för föräldraparet.
Inte skyldiga
Försvararna advokat Vera Gärdemalm, styvmammans, och advokat Bengt Gustavsson, pappans, krävde frikännande. Vera Gärdemalm bad tingsrätten att noggrant värdera barnens trovärdighet i sin dom medan Bengt Gustavsson ifrågasatte hela rättegångsprocessen.
Bland annat hade offentlig försvarare utsetts sent i processen så att de åtalades intressen inte kunnat tillvaratas, rättsläkarintyg saknades också, teknisk objektiv bevisning förelåg inte heller och dessutom kritiserades polisen för "slarviga förhör".
Hela målet borde därför avskrivas, var slutsatsen.