Gällivare kommuns ökande kostnader för hantering av hushållssopor beroende på innevånarnas källsorteringsslarv kan leda till kommunala sopkärlskontroller och straffavgifter.
Landsbygdsrådets ordförande Clary Persson Sammelin anser att landsbygden först måste ges likvärdiga förhållanden som tätorten innan kommunen börjar straffavgiftsbelägga landsbygdsinnevånarna.
Avstånden och återvinningsgårdarnas antal motverkar landbygdsbefolkningens faktiska möjligheter att källsortera, anser hon.
- Jag tycker det är bra att man uppmärksammar de här sakerna men att gå ut och säga att man är beredd ta i med hårdhandskarna utan att beakta de faktiska förhållandena på landsbygden med ibland mil till närmaste återvinningsstation är inte att behandla innevånarna lika vilket föreskrivs i kommunallagen, säger hon.
- Jag kan lasta in mina källsorterade sopor i bilen och köra till Nilivara. Men för pensionärer som inte har någon bil - hur tusan bär de sig åt, undrar hon.
Påssystem
- Mitt förslag är att man till exempel kunde ha system med olikfärgade påsar som kommunen tillhandahåller, prövat i andra länder, för respektive källsorteringsavfall som lämnas av abonnenten vid sopkärlet och som hämtas regelbundet av kommunen när avstånden till närmaste återvinningsstation är för långt.
Dagens situation är att förpackningsföretagen inte tillhandahåller återvinnings- eller miljöstationer i alla byar på Gällivare landsbygd.
- Även om återvinningsgårdar inte är ett primärt kommunalt ansvar anser jag det vara kommunens ansvar att först skapa möjlighet för innevånarna på landsbygden att källsortera innan man talar om hårdhandskar, säger hon.
I Landsbygdsrådet kommer återvinning och sophantering att bli ett av de samhällsområden som kommer att delegeras som ett särskilt ansvarsområde inom styrelsen.
- Man måste ge människorna en chans att rent praktiskt hantera sin källsortering, säger Clary Persson Sammelin.