Asylplacering på landsbygden?
Migrationsverket vill placera fler asylsökande i Norrbotten. Även Gällivare har tillfrågats men i tätorten finns inget att erbjuda. Därför vänds blickarna nu mot landsbygden och landsbygdsrådets ordförande ser möjligheter.
Befolkningsförändringarna i Gällivare har drabbat landsbygden värst.
Återbefolka landsbygden
Kommunens byar har dränerats på cirka 70 procent av sin befolkning de senaste decennierna.
Men nu öppnas för möjligheten att åtminstone tillfälligt återbefolka delar av landsbygden.
Migrationsverkets akuta behov av asylboenden kan leda till att asylsökande placeras i några av kommunens byar förutsatt att boende och annat kan ordnas.
I Hakkas, kommunens största by, där en lämplig kommunalägd fastighet är belägen, är detta redan klart.
- Från Migrationsverkets sida är man positiv till att placera flyktingar på landsbygden och vår roll nu blir att se över om det kan ordnas. Det finns flera saker som man måste titta närmare på som SFI-undervisningen och det skulle kunna lösas med att SFI åker ut till de aktuella byarna. Jag tror på det här, säger kommunalrådet Tommy Nyström som ser asylmottagning på landsbygden som betydelsefullt för bibehållandet av vitala servicefunktioner.
Små möjligheter
De kommunala möjligheterna är relativt små efter tidigare genomförd avyttring av kommunalägda landsbygdsfastigheter.
Den 29 augusti ska landsbygdsrådets och kommunala representanter mötas för diskussioner kring landsbygdsutvecklingen i Gällivare i stort.
Placering av asylsökande på landsbygden väntas bli en av frågorna.
Jobbar tillsammans
- För oss är det viktigt att vi alla jobbar tillsammans. Om man vill ha en utveckling på landsbygden måste vi gå hand i hand. När det gäller flyktingboenden på landsbygden är det också annat som behöver ordnas, som meningsfull sysselsättning. Vi får se om det kommer upp under vår träff. Primärt behövs en inventering av var det kan vara möjligt eftersom det i huvudsak gäller privatägda fastigheter, säger Clary Persson Sammelin.
Så jobbar vi med nyheter