Idag är situationen stabil hos familjen Isberg Martinsson i Gällivare. För drygt tre år sedan såg det annorlunda ut. Dottern Maja som är flerfunktionsnedsatt var en av många tusen som drabbades av förändringar i den statliga rätten till assistansersättning. Förändringar inom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som möjliggjort Majas aktiva vardag drogs in. Hon är beroende av assistans och hjälp under hela dygnet. Det handlar om allt från hygien till att vara så aktiv som hon vill vara.
– Maja är en aktiv tjej. Hon badar ett par gånger i veckan och hon dansar zumba. Varje år reser hon iväg på skid- och träningsresor. Tack vare assistansen så har hon friheten att leva det liv hon vill. Utan assistans blir hon låst vid oss, vilket hon naturligtvis inte vill, säger mamma Kristin Isberg Martinsson, när vi sitter vid köksbordet hemma hos familjen i Gällivare.
Trots att mer än tre år har gått sedan dess, så tåras ögonen på Kristin när hon tänker på hur situationen var för familjen innan regeringen tog omtag, och frös inne beslutet om besparingar på den behovsprövade assistansersättningen för funktionsnedsatta. Christer sa då, när hotet svävade över dem, att förändringarna innebar en "återgång till institutionsvård".
– Maja är en ung tjej som vill umgås som andra unga vill. Det är ingen skillnad trots hennes funktionshinder. Inte vill hon hänga med oss som är föräldrar. Det är bara naturligt, säger Kristin Isberg Martinsson.
Familjen är engagerade i FUB, en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv. Något som kan tyckas självklart i ett modernt och jämlikt samhälle.
– Vi har ändå haft tur. Det är många som får kämpa och ta strider. Inte minst mot kommuner. Det är tufft och svårt att vara anhörig. Många går på knäna idag, säger Kristin Isberg Martinsson.
Maken Christer anser att det borde vara en huvudman som ansvarar för stödåtgärderna - nämligen staten.
– Det får inte vara så att ett kommunbeslut ska drabba hårdare i en fattig kommun än i en rik kommun. Det ska inte hänga på var man bor. Det ska vara lika för alla, säger Christer Isberg Martinsson.