I Stubba tre mil norr om Gällivare samlar samebyn nu större delen av sitt reninnehav för helutfodring. - Vi har inget annat val, säger Bertil Pittsa, samebyns ordförande.<BR>Bertil Pittsa befinner sig i en del av det stora system av renhagar som breder ut sig nedanför ett av Stubbafjällens utlöpare. Det är närmare 20 grader kallt och längre bort i öster färgas Nietsakistjåkkas kala kalott av ett svagt rosafärgat dagsljus. Det är en vacker vinterdag. I sambyns hagsystem invid E 45 vistas för närvarande några tusen renar. - Det här är avelsdjur. Jag ger dem hänglav för att de ska hålla magen igång. Enbart foder är inte bra för dem, berättar Bertil Pittsa. Den näringsfattiga hänglaven har hämtats för några dagar sedan från ett område i närheten. Andra samebymedlemmar passerar då och då förbi på fodersäckslastade snöskotrar. Området där renarna är hägnade är kvadratkilometerstort. <SPAN class=mr>Svår situation </SPAN>Utfodring är inget ovanligt för Sörkaitums sameby. Men i år berörs alla samebyns medlemmar. - Det ser inte bra ut. Det är hård djup skare i hela Sörkatiums betesområde och därför har vi tvingats ta till helutfodring från december månad i hela byn. Hur vi klarar av det ekonomiskt beror på hur länge vi tvingas hålla på, säger Bertil Pittsa. Några av medlemmarna har tvingats öka sitt slaktuttag för att klara kostnaderna. - Något annat val har vi inte heller. Utfodrar vi inte, missar vi i bästa fall ett helt kalvår. Bristen på föda har gjort flera renar sjuka och undernärda. <SPAN class=mr>Extrem vinter </SPAN>Per Suorra, 72, betecknar vintern 2006 som extrem ur renbetessynpunkt. Väderleken har låst alla renens födokällor. - Det är en jäkla dålig vinter för renägarna. Det tar hårt på renstammen. Man måste nästan säga att det redan är en katastrof, säger han. - Att det är dåligt då och då det får vi leva med. Men så här illa har det inte varit på länge. Det är för mycket is i träden och det är mycket packad snö på marken så renarna inte kommer igenom. Det är bara att utfodra. I bästa fall kan det förändra sig i mars månad när snön rensas från träden. Det kan vara räddningen för oss. <SPAN class=mr>Länsstyrelserapport klar </SPAN>Länsstyrelsen inventering av renbetessituationen i Norrbotten, på uppdrag av Jordbruksverket, är nu klar. - Vi skickar iväg den imorgon. Vår inventering visar att det bara är några få byar längst i norr som har normala beten. Kring Jokkmokk, söderut och i Gällivare, ser det mörkt ut. Situationen i största delen av länet är därmed extraordinär. Det finns även en smal remsa med tillgängligt bete vid kusten men där är det frågan om det är möjligt att ha renar på bete på grund av risken för konflikter med andra markintressen, säger Tuomo Raunistola, rennäringskonsulent vid Länsstyrelsen i Norrbotten. Svante Nilsson, avdelningschef vid Jordbruksverkets rennäringsenhet, kan ännu inte säga något om vilket ställningstagande Jordbruksverket kommer att ta. - Först ska vi få en sammanställning av berörda länsstyrelsers rapporter innan vi bildar oss en uppfattning. Då har vi ett underlag som bygger på faktiska bedömningar att ta ställning till och göra en bedömning av hur allvarlig situationen är och när och var vi ska börja arbeta med den, säger han. För närvarande har Jordbruksverket inga medel att ta till för eventuella akutinsatser. - I dagsläget är medelssituationen som så att det inte finns några färdiga medel anslagna för det här. Vårt regleringsbrev från regeringen innebär att utbetalningar för katastrofskador ska ske med medel som finns kvar när alla övriga utgifter är täckta och några sådana medel finns inte i dagsläget. Gör Jordbruksverket bedömningen att katastrofhjälp till rennäringen blir nödvändig, kan dessa medel komma att tas ur nästa års budget. - Vi har då ett nytt årsanslag att ta av så det är inte givet att det behövs en särskild ansökan om ytterligare medel., säger Svante Nilsson. <SPAN class=mr>Möte med kommunen </SPAN>Samebyarna i Gällivare vill också påkalla kommunens uppmärksamhet om sin utsatta situation. Och kommunalrådet Tommy Nyström är beredd att lyssna. - För kommunen är det viktigt att informera sig om situationen eftersom det gäller en som vi förstår svår situation för en betydelsefull näringsverksamhet i kommunen. Kallar samebyarna till ett möte så lyssnar vi naturligtvis och om det framkommer någon begäran om stöd eller hjälp så ska kommunen diskutera det. Det skulle i så fall vara en helt ny situation vi måste ta ställning till, säger Nyström.