Åklagarduon blev Årets norrbottningar
I år blev det inte en, utan två personer. Titeln Årets norrbottning 2009 delas nämligen av kammaråklagarna Anette Ölmbro och Ulrika Schönbeck, Gällivare.
PRISUTDELNING. Den här gårngen var massmedieuppbådet inte lika stort som det var under presskonferenserna i samband med utredningen kring Carolinfallet. Nu var bara Kuriren och 24 Norrbotten på plats då Mats Ehnbom delade ut priset till Anette Ömbro och Ulrika Schönbeck.
Foto: Petra Isaksson
De blev förvånade då de nominerades, som en av de sex kandidaterna, till Årets norrbottning 2009. Än mer förvånade blev de då de fick veta att Kurirens läsare, med bred marginal, röstat fram dem. Av de 4.624 rösterna fick de 1.288 röster, det vill säga 27,8 procent.- Vi blev jätteöverraskade och förvånade över att vi var nominerade. Det är sällan vår yrkeskår uppmärksammas. Att vi nu vann är ännu mer förvånande och med sådan marginal, säger Ulrika Schönbeck.- Jag tycker det känns märkligt. Men vi har fått så mycket uppmuntran och positiv kritik från okända människor på stan. De säger att de är stolta över oss och det känns lite generat eftersom vi bara gjort vårt jobb, säger en glad Anette Ölmbro.Priset tar de emot vid en liten ceremoni i fikarummet hos åklagarmyndigheten i Gällivare. - Det finns givetvis flera skäl till att ni vinner. Ni har varit duktiga i er profession och var med och klarade upp det mest uppmärksammade brottet i Norrbotten. Dessutom gav ni åklagaryrket ett annat ansiktet. Allt klarade ni av under stark press, säger Kurirens tidningschef, Mats Ehnbom, och påpekar att det här nog är årets roligaste uppdrag. I normala jobbar åklagarna oftast ensamma med sina fall. Det här var en så stor utredning att två åklagare kopplades in på fallet. Stöd av varandra
- Man är van att vara beslutsmässig själv och allt tog lite längre tid, Vi var dock aldrig oense då vi tog beslut och vi fick mycket stöd av varandra, säger Ulrika Schönbeck och erkänner att utsattheten ibland var jättesvår att hantera.- Givetvis var det en stor förmån att få jobba två åklagare ihop. Det gav också en extra trygghet att vi var två i en sådan här utredning, konstaterar Anette Ölmbro. Ingen mediaträning
De erkänner att det massmediala trycket tidvis var på gränsen till ohanterbart. Någon mediaträning hade de inte heller fått. För många är åklagarna en slags grå eminens, det vill säga någon som knappt syns. På något sätt gav deras framtoning en helt ny bild av åklagaryrket.- Historiskt sett har många åklagare levt i anonymitetens värld. Men att inte prata med journalister och helst inte säga någonting alls håller inte. Det finns ingen anledning att vara buskablyg då man står på rätt sida, säger Ulrika Schönbeck.Behandla alla lika
Deras mediala genomslag har gjorde att man från högsta nivå beslutade att se över åklagarnas förhållningssätt till media. Sedan en tid tillbaka anordnas det nu kurser där åklagarna får lära sig hur de ska förhålla sig till journalister.- Vi lärde oss mycket av den massmediala pressen. Vi insåg att det var viktigt att behandla alla lika. Jag tycker att media skötte sitt jobb bra. De är också riktiga människor med riktiga jobb, säger Ulrika Schönbeck.Nu är de tillbaka till vardagen. Det handlar om mål som rör rattfyllerister, stölder och mycket annat. De kan givetvis inte säga att de längtar efter ett liknande fall, men de skulle inte ha något emot att kliva fram i rampljuset igen. Dessutom löste de det tragiska fallet och fick gärningsmannen fälld. Ett varmt tack
- Men det är frustrerande att frågetecknet är kvar om varför det hände, säger de.Slutligen vill de rikta ett stort tack till alla som röstat på dem och till alla som stöttat dem under den här tiden. - Ett stort och varmt tack. Vi känner oss hedrade och priset sporrar oss att bli ännu bättre, avslutar Ulrika Schönbeck och Anette Ölmbro.
Så jobbar vi med nyheter