Hösten rätt tid att pimpla öring

Det är ingen idé. Ni är för sent ute. Det är bäst tidigt på morgonen och jag har varit här sedan före sex och har inte haft ett napp. På dan tar dom inte, säger en obekant äldre man vi möter på väg ut på isen. - Men för någon dag sedan fick jag en röding på drygt två kilo, berättar han med märkbar stolthet. Men vi är inte ute efter röding denna dag. I stället lockas vi av den skymningsjagande öringen som fortfarande är aktiv under isar dit det sparsamma dagsljuset fortfarande når ned. Tålamodsprövande väntan Den här tiden på året är det den tidiga eftermiddagen då dagen glider över mot kväll som öringen kan fås att hugga längs grundkanter och strandpartier. Det första hålet borras över djupare vatten där öringen håller till medan dagen ännu råder Ibland en tålamodsprövande väntan innan huggen kommer. Vid ett lockryck med spöet stummnar linan till. Där nere har något väldigt stort huggit på den oagnade balanspirken. Långsamt löper linan ut från rullen när fisken simmar bort från hålet och fiskaren. Jag håller emot vad jag tror den 0,35 mm tjocka linan tål och får den att vända. Det är cirka fem meter djupt men vad den än är för något därnere vägrar det att låta sig dras uppåt. Rätta förhållanden Fiskens återkommande försök att komma undan och bort från hålet möts med nytt mothåll tills linan plötsligt slackar. Kroken har lossnat. Men nappet tyder på att både dagen och förhållandena är det rätta. Det måste ha varit en öring, och ingen liten bit heller. I skarven mellan dag och skymning söker jag efter en grundkant med tvär stupning och när jag funnit platsen fortsätter fisket där. Då har jag redan haft ytterligare ett fint hugg ute på djupt vatten. Fiskekompisen ägnar sig nu åt rödingfiske på grunt vatten intill och har snart bärgat den första. Vi står och småpratar om ditt och datt när ett kraftigt ryck i spöet får mig att fokusera helt på fisket igen. Nervösa minuter Linan rusar ut från den lilla rullen på pimpelspöet och för att möta det kraftiga motståndet och parera fisken rusningar kastar jag spöet på isen, sliter av mig handskarna och står där med linan i händerna som i ena stunden glider mellan fingrarna och i den andra dras upp med stora åthävor. Efter några nervösa minuter syns så fisken äntligen i hålet, ett tag tas i gälarna och i ett huj kastas en trind öring på närmare 60 cm upp på isen. - Tjoho! Vi bestämmer oss för att sätta punkt för fisket denna dag. På vägen hem smids planer på en ny tur med öring i sikte. Men allt beror på vädret. För mycket snö på isen får vattnet att stiga upp i issprickor och öringen att bli lojare.

Hösten rätt tid att pimpla öring

November är månaden när isen bär och öringen är huggvillig. De första isfisketurerna ägnas därför åt den ädla sportfisk som inte gärna låter sig dras upp.