Väntetiden för synskadade att få en ledarhund har ökat. Det kan ta upp till två år, vilket är lika lång tid som det tar att utbilda en ledarhund. För att täcka behovet skulle det behövas utbildas ungefär 40 hundar per år, det skulle då krävas två miljoner kronor extra från staten.
Det utbildas endast 36 hundar varje år, på ett anslag på 24 miljoner kronor. Anslaget kommer från regeringen och har varit detsamma i nio år.
För att lösa situationen jobbar Synskadades Riksförbund med att prata med media och politikerna för att frågan ska komma upp på agendan.
– Det har gått väldigt trögt de senaste åren, säger Ulrika Norelius Centervik, verksamhetsledare för Synskadades Riksförbund.
De alternativa lösningarna i väntan på ledarhund är olika i olika kommuner, de flesta använder sig av ledsagare. På vissa håll i landet kan en ledsagare kosta upp till 300 kronor i timmen.
– Då har man inte råd att ens ta en skogspromenad, säger Ulrika Norelius Centervik.
I nuläget står ungefär sextio stycken svenskar i kö för att få en ledarhund, en av dem är Christer Karlsson (se artikel här intill) som bor i Öjebyn, Piteå. Ulrika Norelius Centervik menar att efterfrågan inte är lika stor i Norrbotten eftersom det inte bor lika många här som i de södra delarna av landet.
– Att det står 60 stycken i kö kan tyckas vara lite, men då får man ha i åtanke att vi bara kan ta fram trettiosex hundar per år, säger hon.
Att uppfylla behovet av ledarhundar är viktigt för hälsan, menar Ulrika Norelius Centervik. För överviktiga personer och för de som har diabetes är det viktigt att motionera, som synskadad är det betydligt lättare att motionera med en ledarhund.
– Det är väldigt hälsobefrämjande, säger hon.
De som står i kö väntar både på att få sin första ledarhund och på att få en ny när den gamla gått i pension. En ledarhund jobbar i de flesta fall aktivt i tio år innan den pensioneras. För att få sin första ledarhund krävs att man skickar in en ansökan via sin syncentral. Om ansökan beviljas kommer en konsulent från Synskadades Riksförbund och gör ett hembesök för att se om den sökande är lämplig att ha ledarhund. Om så är fallet blir man kallad till en informationskurs om hur det är att ha ledarhund, där tas många viktiga saker upp som är bra att veta för den blivande föraren. Att vara ledarhundsförare är en livsstil som innefattar mycket utevistelse och samarbete med hunden. Ledarhundens uppgift är att leda sin förare förbi hinder så att han eller hon kan ta sig fram på ett tryggt och säkert sätt i olika miljöer. Utbildning och veterinärkostnader uppgår till ungefär 300 000 kronor för en ledarhund.