Vi möts på pappersbruket i Munksund utanför Piteå. Mikael Holms yrkeskarriär låg utstakad redan när han lämnade gymnasiet. Efter snart 30 år på SCA ser han en möjlighet att testa något nytt.
Du ger hopp åt en hel generation. Hur känns det att betraktas som en talang när man är 46 år?
– Det känns bra. På något vis verkar man ha gått igenom tv-rutan. Nu får jag jobberbjudanden från hela Sverige. Jag har sagt till mig själv och till mina barn att har man hoppat på det här tåget då måste man testa det här livet. De tycker att jag ska köra på.
Vad är det för anbud?
– Flera stadsfestivaler har hört av sig, bland annat Kalix och Piteå. Det finns en möjlighet att vi dyker upp i Luleå också. Av någon konstig anledning har jag aldrig spelat där tidigare.
Blir det melodifestivalen nästa år?
– Jag vet inte. Jag hörde ryktesvägen att någon i tv-produktionen var bombsäker på det, men det har inte kommit något konkret att ta ställning till än.
Andra anbud?
– Det handlar om olika event och en julshow i Göteborg med norrländskt tema med bland annat Lisa Miskovsky, men det är inte riktigt klart än.
I TV framställdes det att du bara sjunger i bilen, men det är väl inte riktigt sant?
– Jag är med i ett band som heter Storstryk som spelat tillsammans i 21 år. Alla medlemmar har vanliga jobb. De första åren spelade vi väldigt mycket, men numera blir det bara två-tre gånger om året.
Var det meningen att du skulle framstå som en amatör bara för att det skulle bli "bra tv"?
– Jag stod på scenen i tolv minuter, sju kom med i TV4. Bianca (Ingrosso, reds anm) frågade hur länge jag hade sjungit och jag svarade 25 år. Det klipptes bort. Tv-produktionen visste mycket väl om min bakgrund. Det var ju dom som sökte upp mig för de ville hitta en fabriksarbetare som höll på med musik på hobbynivå. Och det är sant. Det är också sant att jag började sjunga i bilen. Det gör jag fortfarande. För mig är bilen det enda forumet där jag kan dra på volymen och skrika loss utan någon hör.
Har du i alla år sett på Talang eller Idol och tänkt att "det där kan jag göra bättre"?
– Bättre vet jag inte, men jag hör när något blir dåligt. När någon valt fel låt eller sjunger en ballad med ett glatt uttryck. Folk sade att jag borde ställa upp i Idol redan för tio-femton år sedan, men jag har som int´...
Varför inte?
– Jag var som inte intresserad. Jag har aldrig kunnat ta till mig att någon tycker att jag gör något bra. Jag har alltid känt att jag borde kunna göra det ännu bättre.
Dina vänner blev förvånade över att du tackade ja. Vad fick dig att ta steget?
– Jag är 46 år och vaccinerad, men har huslån och en Saab som strejkar. Jag har inget att förlora. Om man har kommit upp i min ålder och är bekväm med sig själv då bryr man sig inte om vad folk tycker.
Du har också sagt att du ställde upp för dina barn. Varför kändes det viktigt?
– Många barn är rädda att ta plats. De gömmer sig bakom sina telefoner och "duckface-bilder". De målar ofta upp en fasad utåt. Jag tänkte att om jag slänger mig ut i tomma intet så kommer kanske mina barn också våga göra det. Oavsett om det handlar musik eller något annat måste man våga ta vara på möjligheterna i livet.
Det påstås att du var nära att hoppa av.
– Med två veckor kvar till inspelningen i oktober hade jag ingen låt som jag kände mig bekväm med. Jag tänkte "ska jag verkligen fara till Stockholm och betala flera tusen spänn för att vara med i ett program som inte ger mig något?" Jag är en tävlingsmänniska. I det läget fick väl tv-produktionen stora skälvan och öste över mig massor av låtförslag via Youtube och Spotify. Så hittade jag låten som tog mig till final.
Har du sett på dina tv-framträdanden?
– Första audition har jag ältat många gånger! Jag sjöng fel, missade ingången till en vers och sluddrade på orden. Finalen har jag sett en gång och kommer inte att göra det igen. Jag hade kämpat rösten i tre dagar. På genrepet var jag fortfarande förkyld, men tog mig förbi det där svåra partiet. I finalen gick det inte lika bra. Trots att framträdandet varade i två minuter och tio sekunder så är det den där halvsekunden som gör att jag bara vill kräkas.
Trots det, gick din mobil varm efter finalen.
– Det kom 431 sms på en halvtimme. Efter två timmar var siffran uppe i 840. Jag har fortfarande inte läst alla. Tv-produktionen gav mig rådet att ta bort mina nummer från Internet. Jag var tveksam i början, men folk verkar lägga ned en hel del tid på att leta upp mig. 95 procent är positiva hejarop.
Har du även fått erbjudanden att lämna singellivet?
– Nja, det är väl någon som tyckt att jag skulle höra av mig om jag hade vägarna förbi Simrishamn och kunde tänka mig en kopp kaffe.
Hur du känt av att du varit Piteås stora samtalsämne i vinter?
– Jag har hört talas om folk som röstat 50 gånger. Det var någon som sade att det kändes likadant som på Stenmarks tid. Det är fint, men så märkvärdigt var det väl inte.
Vad hände efter hemkomsten?– Jag låg länge i fosterställning. Dels hade jag varit krasslig och dels släppte all anspänning. Jag var helt utpumpad i två-tre dygn. För mig är det en ovan känsla att vara så påpassad. I Stockholm var det folk som drog i en hela tiden.
Vad tänker du om framtiden?
- Jag känner mig som en oskriven bok i min nya halvkarriär. Tidigare har musiken varit en hobby eller legat på amatörnivå, men nu verkar det bli en nivå högre.
Skivkontrakt?
– Det är väl alla musikers dröm. Om man kan hitta rätt låtskrivare och ett skivbolag som vågar satsa. Jag kommer aldrig att bli någon popstjärna. Det måste vara något som känns värdigt. Jag vill hellre prova något akustiskt och lågmält som ger mig möjlighet att använda rösten mer.
Har något skivbolag hört av sig?
– Sony har optionsrätt i sju veckor efter finalen. Nu har det bara gått två veckor, men de har inte hört av sig.
Har du funderat på musikal?
– Jag har aldrig tänkt på det, men jag kommer från hårdrocken som kan vara rätt teatralisk. Alexander Bard tyckte att jag borde satsa på musikal. Jag förstår vad han menar, men jag har inte fått sådana förfrågningar.
Blir du kvar på pappersbruket?
– Det är svårt att leva på musiken. Helst skulle jag vilja vara kvar på jobbet, men att SCA stöttade mig genom att vara givmild med ledigheter. I korta perioder kan jag behöva satsa på musiken under det närmaste året.
Vad betyder pappersbruket för dig?
– När jag gick på högstadiet fick vi information vad man kunde tjäna på pappersbruket. Och jag tänkte att va´ fasen... När man jobbar skift tjänar man rätt bra. Det är lite sjukt att man ska välja jobbinriktning i ett skede i livet när man inte vet vad man vill bli.
Ångrar du ditt val?
– Uppenbarligen inte efter snart 30 år i yrket. Jag har fått förmånen att testa olika jobb. I dag övervakar jag fastbränslepannan som tillverkar ånga. Om den lägger av stannar hela fabriken.
Vad lyssnar du på för musik?
– Det är en humörfråga. När jag är nervös är det väldigt bra att lyssna på dödsmetall, men det kan lika gärna bli jazz, country, americana eller hårdrock. Just nu lyssnar jag på Eagles inför Great gigs nästa konsert.
Du äger två mopeder och kör omkring med en 17 år gammal Saab. Tycker du om att meka?
– Jag börjar bli allergisk. Jag har försökt att hålla liv i Saaben, även om han ändå har skött sig väldigt bra genom åren. Han hade gått 18 000 mil när jag köpte den i Luleå 2013. Nu har han gått 31 000 mil, men minsta lilla rackel så åker den all världens väg.
Har du någon dold talang?
– Jag började med discgolf för tre år sedan och har faktiskt vunnit ett par tävlingar. Förra året ställde jag upp i Europas största tävling med över 700 deltagare. Bara i min klass var vi 119. Jag blev nia.
Till sist, hur spenderar du vinstsumman 500.000 kronor?
– Nu skattar man bort hälften, så det lär inte bli någon Tesla. Men en ny bil blir det och jag har lovat att ta med barnen på en resa.