Nu försöker hans fotoassistent Nils Petter Löfstedt att avsluta hans projekt. Bland annat söker han namnen och människorna som Jean Hermanson porträtterade på Norrbottens järnverk i slutet på 1960-talet, början på 1970-talet.
– Det finns några bilder på ganska unga män. Förhoppningsvis finns de kvar i livet och jag skulle gärna vilja komma i kontakt med dem, säger Nils Petter Löfstedt.
Jean Hermanson är ansedd som Sveriges främsta arbetarfotograf. Under sin karriär fotograferade han arbetare, främst på de svenska verkstads- och industrigolven. Under slutet av 60-talet reste han runt i Sverige och fotograferade byggnadsarbetare och dokumenterade deras arbete och liv. Den första fotoboken, "Byggnadsarbetare", gjorde han tillsammans med Arvid Rundberg 1969 och tillsammans med författaren Folke Isaksson gjorde han sedan en lång reportageresa ut i det svenska industrilandskapet 1969-70. Resultatet blev böckerna "Dom svarta" och "Nere på verkstadsgolvet". Under 70-talet gjorde han ett antal resor i Afrika, Vietnam och Spanien och på 80-talet började han filma och gjorde dokumentärfilmer om nedläggningen av Öresundsvarvet i Landskrona och Kockums i Malmö. Han skildrade poetiskt gjutarna på ett gammalt gjuteri i Småland och filmade Arbetets döttrar på Abba och Malmö Strumpfabrik.
Vid sin död år 2012 efterlämnade Jean Hermanson en fotosamling på 700 000 negativ och 3 000 bilder. En samling som nu finns på Landskrona museum. Men hans fotoassistent Nils Petter Löfstedt har gått ett steg längre. Den 25 oktober hade han premiär på sin dokumentärfilm "Himlens mörkrum – Alla är vackra när de arbetar" om sin gamla mentor på dokumentärfilmsfestivalen Nordisk Panorama. En film som vann publikens pris och som visas i en tv-version fredag den 3 november på SVT.
– Jag har försökt leta upp de människor som Jean fotograferade. Tyvärr räckte inte min budget för att åka upp till Luleå och göra efterforskningar. Därför hoppas jag att någon som läser er tidning ska känna igen någon av alla de arbetare som Jean porträtterade så att jag kan avsluta hans projekt och ge bilderna tillbaka, säger han.
Nils Petter Löfstedt menar att den verklighet han mötte på sin resa på svenska arbetsplatser är märkligt likt de arbetsplatser Jean Hermanson en gång besökte.
– I samhällsdebatten talar vi inte om industri- och verkstadsjobben. Det är som att de inte finns, trots att många fortfarande försörjer sig som arbetare, säger Nils Petter Löfstedt.
Han hoppas att hans dokumentärfilm även ska bidra till att höja Jean Hermansons anseende som fotograf och filmare.
– Min förhoppning är att fler ska upptäcka hans beundransvärda kulturarv, säger Nils Petter Löfstedt.