Nu visas deras bilder på Fotografiska i Stockholm. Bland annat porträtt av samiska kvinnor som ingick i utställningen "Interruptions" som konstnärsparet gjorde för Konstmuseet i Norr.
Cooper och Gorfers porträtt är så långt ifrån det dokumentära ögonblicksfotografiet som man kan komma. Modellerna blir intervjuade och ombedda att välja ett viktigt klädesplagg som de har på sig under fotograferingen. Många tar med sig dräkter som de ärvt från äldre släktingar och som är en del av deras historia.
– Kläderna står ganska mycket i fokus men de är inte själva ämnet, förklarar Sara Cooper.
Porträttet av Amanda är daterat 2017 och är påfallande likt en Gustav Klimt-målning, men Sarah Cooper talar inte om referenser till konsthistorien utan om ett slags forskningsarbete, om hur det förflutna blandas med nuet och med olika symboliska lager som hon och Nina Gorfer själva lägger till.
Även om det är fotografiet som ligger till grund liknar Sarah Cooper den tidskrävande arbetsprocessen vid porträttmåleri. Nina Gorfer berättar om hur motivet avgör valet av tekniker. Till de allra nyaste bilderna har de exempelvis broderat.
– Vi kan rita, fota av teckningen och klistra på. Eller så klipper vi ut bilden, gör collage och fotograferar av igen. Det blir ett collage av många olika tekniker, vi gör inte alltid på samma sätt, det beror på vad vi jobbar med, säger hon.
Sara Cooper, född i Pittsburgh och fotograf i grunden, och Nina Gorfer, uppvuxen i Wien och en gång arkitekturstudent, har sin bas i Göteborg och Berlin. Sin första gemensamma utställning hade de på Kulturhuset i Stockholm 2008. Då var motiven hämtade från Island. På Fotografiska i Stockholm visas 65 bilder varav vissa tidigare har varit utställda i bland annat Kiruna stadshus, på Hasselblad Center i Göteborg och på Dunkers i Helsingborg. Den helt nya serien "I know not these my hands", påbörjades under en resa till Argentina 2011.
Andra porträtt är gjorda utifrån bilder tagna i Sápmi, Färörna, Qatar och Kirgizistan och visar människor som är bosatta i ödsliga landskap, fjärran storstäderna och utanför de traditionella mediernas rapportering.
– Vi vill också visa att vi alla tillhör samma kultur, säger Nina Gorfer,
Varför bara bilder av kvinnor?
– Det är en bra fråga, vi hade inte riktigt reflekterat över det förrän för några månader sedan. Från början är det inte så, men när vi väl gör urvalet av vilka bilder vi ska jobba vidare med blir det lite omedvetet ofta bara kvinnor. Jag tror det handlar om igenkänning och om vilka teman vi väljer, det är en väldigt intuitiv process, säger Nina Gorfer.
Utställningen på Fotografiska visas 11 mars till 11 juni. (TT)