Känslan har funnits med under hela den gånga säsongen.
– Hela året har det känts att det är min sista säsong. Sedan kom skadan i knäet i slutet av säsongen och det var väl egentligen droppen, sade hon.
– Sedan finns det lite privata skäl också.
Fotbollen har tagit upp mycket av hennes tid i de fjorton år som hon spelat och många saker har fått stå åt sidan.
– Det är väl det, dessutom känner jag inte att jag har motivationen att fortsätta, det hade nog blivit tungt att ladda om en tredje gång.
Samtidigt hon ser ljust på Assi IF:s chanser den kommande säsongen och visst lever fotbollssuget en gnutta.
– I år hade nog varit ett roligt år när det kommer lite nytt folk. Jag tänker att den nya tränaren (Fredrik Söderholm) kan vara riktigt bra och att de som har varit med ett tag behöver en ny röst för att höja sig ytterligare.
Även om hon inte kommer att spela fotboll aktivt så har hon många positiva minnen med klubben och skulle gärna ta en aktiv roll senare.
– Jag kommer så klart att sakna alla lagkamrater, det blir som en familj som man träffar varje dag, därför tror jag att jag kommer att hålla mig kvar på något sätt så att man får träffa alla. Det är ju så, man vinner och förlorar allt tillsammans.
Vad minns du bäst från tiden som spelare?
– Chansen att få spela i landslaget och när Assi gick upp i ettan 2011. Det året och det laget vi hade, allt det är starka minnen. Då vi fick sitta och vänta en vecka på resultatet och höra det i radio.
Tråkigaste matchen?
– Våra två kvalförluster, när vi var så nära och säsongen hade gått så bra och det verkligen kändes som att vi förtjänade att gå upp.
Och även om det inte blir någon fotboll under 2016 så har Viktoria Kenning inte stängt dörren helt.
– Det känns konstigt att sluta och jag kan inte säga att jag aldrig kommer att spela mer, men just nu känns det rätt.
0920-262935