Emma Eliasson, Kalle Fabricius och Calle Norrbin, som lagt skorna på hyllan, lirar för Luleå All-Star och möter ett namnkunnigt och meriterat gäng.
Lägg där till trion Jesper Blomqvist, Anders Limpar och Bojan Djordjic, som spelar för uppvisningslaget ViLirare.
– Jag vet inte så mycket. Jag fick bara något mejl, jag har inte så bra koll. Men det ska bli kul, jag ska vara någon form av lagledare i Luleå All-Star om jag fattade det rätt, säger Allis Nyström, som vunnit fyra SM-guld med Luleå Basket de senaste fyra åren.
– Jag har spelat fotboll tidigare, men jag slutade när jag var 14 och började spela basket, fortsätter Allis.
I Luleå All-Star kommer även Johanna Grimståhl, vd på MeraMedia, spela. Precis som Allis har hon också tidigare spelat fotboll.
– Ja, det har jag, men det var jättelänge sedan. Säkert fjorton år sedan, säger Johanna som tidigare spelat med Lira och tillhört länslaget.
När Johanna var på toppen av sin fotbollskarriär var hon även nära att göra mål på landslagsmålvakten Hedvig Lindahl.
– Vi mötte hennes lag i en match, men jag kom inte närmare än att nästan ha gjort mål på henne.
När Extra når Johanna har laget precis haft sin första samling tillsammans.
– Det känns jättekul, de flesta som ska vara med på lördag var där. Vi hälsade på varandra och så fick vi matchtröjor. De flesta av oss är lite halvbekanta, en del har nog mötts som konkurrenter tidigare, fortsätter Johanna.
Vilket nummer kommer du spela med?– Nummer 3, jag valde ett nummer som hade storlek small. Storleken fick avgöra, annars hade jag gärna spelat med nummer 17 om jag fått välja.
Oavsett hur det går mot ViLirare så är finns det en sak som gör laget unikt.
– Vi är ett mixat lag och det är unikt. ViLirare har tydligen inte mött något annat mixat lag när de spelat såna här matcher tidigare, säger Johanna.
Vilken position kommer du att spela på?– Man fick önska position, man fick berätta var man spelat tidigare och jag har tidigare spelat högerytter eller forward. Men jag tror det gått halva min livstid sedan jag slutade på toppen av min karriär, svarar Johanna och skrattar.
– Det har blivit mer teori än praktik de senaste 17 åren eftersom min son spelar fotboll. Hur formen är återstår att se, jag vågar inte lova någonting. Man kanske inte är lika snabb som då.