I dagarna har alla kommuner i landet fått ett brev från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I brevet skriver MSB att kommunerna måste förbättra sin beredskap inför ett eventuellt krig.
Urban Rönnbäck är säkerhetschef på Luleå kommun. Han har fått brevet men menar att staten har bollen.
– Vi har inte fått något konkret att arbeta med. Vi väntar, det ska komma något från länsstyrelsen under våren, säger han.
Han berättar att kommunen tidigare haft en beredskap för krig.
– Vi hade skyddsrum och en ledningsplats för vår ledningsgrupp på en bombsäker plats. Det fanns 60 000 skyddsmasker i ett förråd men allt sånt försvann för många år sedan, säger Rönnbäck och tillägger:
– Det fanns även civilförsvarsgrupper ute i bostadsområdena. Men de är också borta.
Skyddsmaskerna är förstörda och ledningscentralen är borta. De beredskapslager med bränsle och livsmedel som fanns långt in på 90-talet är borta i dag.
Kommunerna har dock en krisberedskap för extrema händelser typ långvariga strömavbrott, dammhaverier, orkaner, epidemier och andra katastrofer. Men inget uttalat ansvar för att civilsamhället ska vara rustat för krig.
– Vi har inte fått några såna uppgifter. Och vi har en helt annan typ av samhälle i dag och måste i så fall anpassa våra uppgifter till nutid, säger kommunens säkerhetschef.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har också reagerat på staten vill att kommunerna stärka sin beredskap i händelse av krig.
– MSB har skickat ett brev och vi har skickat ett brev, säger Markus Planmo på SKL.
SKL:s brev gick till regeringen. Markus Planmo berättar att SKL vill påtala att den inte utan vidare kan ålägga kommunerna ansvaret för ett civilt försvar.
– Det finns i dag inget uppdrag för kommunerna när det gäller ett civilt försvar, säger han.
Om regeringen vill höja kommunernas beredskap så måste det föregås av förhandlingar mellan SKL och staten menar Planmo. Kommunerna måste få veta vad de ska göra. Och få betalt för det.
– Det måste finnas en finansiering. Annars blir det ingenting, säger han.
Han påpekar att landets kommuner redan har ett stort ansvar för vår beredskap.
– Kommunerna har krisberedskap. Men civilförsvaret är en statlig angelägenhet, säger Markus Planmo.
Under 90- och 00-talen avvecklades planering och funktioner inom det civila försvaret. Men för ett år sedan beslöt regeringen att det ska återupptas.
Rikard Aspholm på länsstyrelsen arbetar med det sedan ett år tillbaka i samverkan med Försvaret och Polisen.
– Men hur, när och i vilken omfattning kommunerna kommer in ...det svaret har jag inte i dag, säger han.
Aspholm menar att man var snabb ur startgroparna och kommit långt.
– Vi har ju inte arbetat med detta på länsstyrelsen tidigare. Eller rättare sagt, det har vi men de som gjorde det har gått i pension, säger han.
Det nuvarande avtalet mellan SKL och staten om krisberedskapen löper ut 2018 och ska då förnyas. För övrigt finns allt reglerat i befintlig lagstiftning och avtal, det är bara för berörda myndigheter att återskapa det svenska totalförsvaret.