Utredarnas teori: Därför kraschade planet

På måndagen lade Statens Haverikommission fram sin slutrapport om postflygsolyckan i Jokkmokksfjällen i januari 2016 som kostade två människoliv.

Vrakdelar. Delar från det havererade jetplanet har under helgen flugits till Ritsem där det tas omhand. Inte mycket återstår av planet, endast små spillror.

Vrakdelar. Delar från det havererade jetplanet har under helgen flugits till Ritsem där det tas omhand. Inte mycket återstår av planet, endast små spillror.

Foto: Mattias Forsberg

FLYGKRASCH2016-12-12 14:21

Flygplanets befälhavare och biträdande pilot omkom omedelbart i den våldsamma flygkraschen i Oajevágge som ligger cirka 20 mil nordväst om Gällivare.

Det var strax efter midnatt den 8 januari i år som ett norskt postflygplan störtade under en flygning från Oslo till Tromsö.

I elva månader har Statens Haverikommission utrett olyckan. Vid lunchtid på måndagen lade utredningsledaren Nicolas Seger fram sin slutrapport.

Flygplanet pulveriserades i samband med kraschen, men utredarna lyckades hitta planets två svarta lådor; Cockpit Voice Recorder (CVR) samt Flight Data Recorder (FDR). Tack vare den lagrade informationen har de återskapat händelseförloppet.

Utredningen har inte kunnat hitta något fel på flygplanets manöverorgan.

Det fanns ingen synlig måne under olycksnatten, vilket medförde att det kompakta mörkret gjorde piloterna helt beroende av sin instrumentpanel.

– Plötsligt fick ena piloten information om att flygplanet stegrade kraftigt uppåt när det i själva verket flög rakt fram. Eftersom det var mörkt ute hade piloterna inga referenser, säger Jonas Bäckstrand, ordförande i Statens haverikommission, till TT.

Manuellt styr piloten både vänster och höger höjdroder mot ett läge som gör att flygplanets nos pekar rakt mot marken.

Haveriet sker snabbt. Flygplanets besättning var aktiv under hela händelseförloppet som bara tog 80 sekunder.

I cockpiten utropade båda piloterna ett flertal svordomar. Av deras dialog framgår det att de är desorienterade och inte vet i vilken riktning planet rör sig.

Läs mer: Piloterna kämpade in i det sista

Läs mer: Inga raka svar om mystisk flygkrasch

Läs mer: Nu har 17 ton skrot bärgats

Läs mer: Pilotföreningar kritiserar haverikommissionen

I slutrapporten pekar utredningsledaren Nicolas Seger på att flygplanets instrumentsystem gav otillräcklig vägledning om uppkomna felfunktioner och att den höga G-kraften under färden mot marken sannolikt påverkat piloternas förmåga att hantera problemet rationellt.

Piloterna var spansk respektive fransk medborgare.

Statens haverikommissionen riktar också skarp kritik mot Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar med anledning att tog en timme och 19 minuter innan helikoptern var i luften.

Så gick flygolyckan till

Klockan 23.09 lyfte flygplanet från Gardemoens flygplats i Oslo. Flygtiden var beräknad till en timme och 43 minuter

Efter 70 minuters flygning kopplas autopiloten automatiskt, vilket troligen orsakats av skillnader i styrservosystemets data. Data från flygplanet visar att både vänster och höger höjdroder rörs mot ett läge som sänker flygplanets nosläge.

17 sekunder senare överstiger flygplanets hastighet den högsta tillåtna farten, 315 knop.

Ytterligare 16 sekunder senare sänder styrmannen ut ett nödmeddelande till den norska flygledningen. När planet når marken är farten beräknad till 508 knop.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!