I januari 2014 fick 1,4 procent av alla ansökningar om sjukpenning avslag i Norrbotten. I juli 2016 fick 4,4 procent av alla ansökningar nej på sin ansökan. Det är en procentuell ökning på 214 procent. Ökningen började skönjas i slutet av år 2015.
– För drygt ett år sedan fick vi mer resurser från regeringen för att kunna jobba bättre med våra bedömningar. Vi var ganska snabbt igång och kunde rekrytera personal, det kan vara en betydelse till ökningen, säger Ingrid Nilsson, områdeschef för sjukförsäkringar i Norrbotten.
Den största skillnaden, enligt Ingrid Nilsson, är att bedömningarna inför dag 180 har blivit granskade i en högre takt efter att försäkringskassan fick extra resurser. Dag 180 är då försäkringskassan ska bedöma om den som ansökt om sjukpenning klarar av ett annat arbete. Kan den anställda klara av ett arbete på arbetsmarknaden försvinner rätten till sjukpenning.
– Vi låg efter med ganska rejält med bedömningarna inför dag 180 tidigare, vi hann inte med de bedömningarna. I dag kan vi göra våra bedömningar på ett mer kvalitativt sätt, säger Ingrid Nilsson.
Det är även en stor skillnad i avslag om man jämför Norrbotten med riket. Avslagen har ökat i riket, men inte i samma takt. Mellan samma period ökade avslagen i riket med 116 procent.
– Vi har skillnad i utgångsläget, det har nog viss påverkan. Sjukpenningtalet är olika mellan länen, det varierar ganska mycket.
Du menar att fler ansöker om sjukpenning i Norrbotten?
– Det vågar jag inte svara på. De siffrorna har jag tyvärr inte.
Men vad tror du att skillnaden kan bero på då?
– Det är svårt att säga. Det är mycket som påverkar. Det har med hur vården, arbetsgivaren och hur vi jobbar. Jag kan bara svara för våran del, säger Ingrid Nilsson.
En som ansöker om sjukpenning kanske har ont dagligen. Tycker ni att man fortfarande ska arbeta då?
– Man kan inte generalisera, att man får sjukpenning för en viss sjukdom men inte för en annan. Det är en betydligt svårare bedömning än så. Det handlar mycket om intygen från läkaren. De beskriver vad patienten har för aktivitetsbegränsning i intygen och det är det som vi använder oss av när vi bedömer arbetsförmågan.
En del läkare tycker inte att ni lyssnar på deras bedömning. Vad tänker du om det?
– Läkaren bedömer en sjukdom, och vad de har för symtom. Men vi måste bedöma rätten till ersättning utifrån vilken arbetsförmåga de har. Det är olika saker. Jag vet att läkare tycker det är svårt att beskriva de här objektiva fynden, men vi måste ha det för att det är en försäkring som vi ska betala ut och då måste vi ha den grunden för att kunna bedöma rätten till ersättning, säger Ingrid Nilsson.