Kuriren står tillsammans med Pontus Lundberg på bron över Flarkån just nedströms Mörtträsket, ett par kilometer nordväst om Gullträsk.
I sällskap har vi en jättelik knottsvärm. Insekterna har piggat på sig i det varma septembervädret, men är skönt nog inte särskilt på bettet.
Lekbottnar
Den inhyrda grävmaskinen slamrar ner genom skogen mot ån för att bistå de tre projektanställda ungdomarna med återställandet av vattendraget.
– Vi började förra sommaren och gjorde lekbottnar manuellt i källflödena Bredträskbäcken och Svanisträskbäcken, berättar Pontus Lundberg.
– Nu har vi fått en miljödom som räcker i tio år, men finansieringen via Bodens kommun tas år för år.
Återställningen görs i zoner där arbete en gång i tiden utfördes för att förbättra för flottningen. På forssträckor togs stenblock upp och lades längs stränderna. Fiskmiljön tog stryk.
Grävmaskinen, anförd av Christoffer Karlsson, Södra Bredåker, ska nu göra en slags form på åbotten. I den läggs grus.
Han greppar också stenblock från stranden och placerar dessa i ån.
– Vi hoppas att bottnarna ska användas av främst öring som leker, förklarar Pontus Lundberg.
Mink
Yngel och uppväxande öring är beroende av energisparande ståndplatser i ån. Dessa medför dessutom en varierad botten med mer föda.
– Och fisken får gömställen för mink och utter, tillägger Pontus Lundberg.
Kan Flarkån bli ett fiskeparadis?
– Förutsättningen finns, men fler komponenter behövs för succé. Om fisket kommer igång måste man se till att det inte tas ut för mycket fisk. Att genomföra fiskebevakning ideellt är inte alltid så lätt.
Bevakning
Efter återställning av ett vattendrag är uppföljning, nya åtgärder och fisketillsyn ofta knepigt att få pengar till, menar Pontus Lundberg.
Han har lång erfarenhet av liknande projekt som Flarkån.
– Men jag har arbetat med Piteälven och Byske älv i flera år. Resultaten är goda på många håll.
Christoffer Karlsson trivs:
– Riktigt kul att få göra något nytt. ”Gör inte för fint bara”, säger de åt mig. Det ska se ut litet huller om buller. Vid andra jobb ska det vara slätt och så.
För hand
Trion Jimmy Lind och Petter Bergman, Harads, samt Anders Johansson, Överstbyn, gillar den två månader långa anställningen.
– Bra jobb. Perfekt att få vara ute i naturen, summerar Petter Bergman. Vi återställer så mycket som möjligt för hand. Jag var med förra året och då dokumenterade vi hela ån.
Flarkån - från flottningsled till flott fiskeparadis
Gamla flottningsleden Flarkån återställs. Stenblock läggs tillbaka och lekbottnar skapas.- Livsmiljön för fisk, speciellt öring, ska förbättras, säger projektledaren Pontus Lundberg.
FÖR HAND. En del av återställningsarbetet görs manuellt. Men maskinhjälp kan sättas in och här dirigerar gänget på stranden grävmaskinens arbete.
Foto: Håkan Zerpe
Flarkån är ett cirka 100 kilometer långt vattenområde som mynnar ut i Luleälven vid Svartlå norr om Boden.
Upprinnelsen sker genom Pulisbäcken nordost om Vuollerim.
Ytterligare källflöde finns från Svanisträsk via Svanisträskbäcken och Bredträskbäcken.
Flarkåns nedre del med forsar och sel är 30 kilometer långt.
Bodens kommun är projektägare.
Hittills har cirka 700.000 kronor satsats med pengar från Hav- och vattenmyndighetens återställningsprogram och byamännen i Harads och Svartlå.
Även arbetsförmedlingen deltar i projektet jämte Bodens kommun.
Pengar söks från olika håll för att gå vidare med restaureringen.