Ny dokumentär om Maj Doris Rimpi

– Arbetet har skett på hennes premisser. Vi har hjälpt till att skotta snö och ta hand om hennes renar, säger Jon Blåhed.

Det hela började med att deras vän Kaj Snijder, som jobbade tillsammans med Maj Doris Rimpi vid inspelningen på "Storfjället", beskrev henne som ”världens coolaste kvinna”. Samtidigt menar Jon Blåhed att målet med filmen "Maj Doris" är att jobba med film i Norrbotten och spegla dess människor.

– Vi åkte hem till Maj Doris Rimpi och började provfilma. I början var hon lite reserverad men kom så småningom att lita på oss. Hon började glömma att kamerorna var på plats. Filmen är därför inte skönmålande. Hon är sig själv och gestaltar Rimpi på ett naturligt sätt, säger Jon Blåhed

Han säger att de har velat berätta om kontrasterna i Maj Doris Rimpis liv. Det är allt från lugnet hemma med renarna till lanseringen av filmen "Sameblod" samt hennes olika konstnärliga projekt .

Blåhed har tillsammans med Luleåfotografen Jimmy Sundin, som står för fotografi samt klippning, fått resa med Maj Doris Rimpi runt om i världen. Och enligt honom har det politiska budskapet varit betydelsebärande – den samiska kulturen och samernas historia.

– Allvaret är viktigt för Maj Doris Rimpi.

Det politiska kan ses som dokumentärens mittpunkt menar Jon Blåhed. En mittpunkt som skiljer sig ifrån resten av filmen.

– Varken jag eller Jimmy Sundin är samer. Vi har inte gjort en dokumentär om samer. Vi har gjort en dokumentär om Maj Doris.

Konsten har också en central roll i dokumentärens formspråk och berättande.

– Hon är själv konstnär. Vi ville skapa en vacker film, visa hur vackert hon har det i det ensamma huset som är beläget vid en sjö. Omringat av träd som är täckta med snö. Därför har det varit nödvändigt att tänka igenom precis allt i detalj.

Jon Blåhed beskriver delvis Maj Doris som en superstar i Sápmi. Detta kunde han själv se när han besökte premiären för "Sameblod" i Trondheim (premiären skedde samtidigt som 100-års jubileet av det första samiska landsmötet).

– På premiären av filmen "Sameblod", som Maj Doris har en roll i, ropade människor efter henne och ville prata, fast med stor respekt. Det är stor skillnad från hennes liv i Parenjarka. Hon bor ensam i ett hus långt bort och pratar inte så ofta med andra människor.

– Filmen kommer att göra sig särskilt bra på bio eftersom fotot och ljudet är viktigt, säger Jon Blåhed, som under filminspelningen har känt sig som hemma hos Maj-Doris Rimpi i Parenjarka.

De har blivit vänner och pratar ibland via telefon.