På Sandskär ligger Sveriges nordligaste och östligaste fågelstation som drivs ideellt av Norrbottens Ornitologiska Förening.
Den är bemannad från mitten av juli till mitten av oktober varje år och verksamheten består främst av ringmärkning av rastande vadare och tättingar, fågel inventeringar och sträckfågelstudier. Verksamheten har funnits sedan 1981.
Förra veckan utförde fågelstationen på uppdrag av Länsstyrelsen ringmärkning av bo ungar på omgivande öar runt Sandskär.
– Man vill öka kunskapen om fåglar, och få en årlig uppföljning av häcknings resultatet i skärgården, säger Rolf Lahti, ornitolog.
Åtta personer var med vid ringmärkningen och omkring 40 fåglar fick en liten metallring fäst på ena benet.
Proceduren är enkel och tar ungefär en halv minut, och fåglarna kommer inte till skada på något sätt.
– Man lyfter upp fågeln, vänder på den och fäster ringen med en tång. Det tar kanske en timma per ö, vi stannar inte speciellt länge för man vill inte störa fåglarna, berättar Rolf Lahti.
Många av öarna har landstigningsförbud och det är med ett speciellt tillstånd av Länsstyrelsen som de får gå i land på de här öarna.
Vanligaste fågelarterna på öarna är fiskmåsar, trutar och tärnor. Men en nyhet för i år är att man för första gången lyckades ringmärka en grågåsunge.
Grågås är en vanlig art i skärgården men det kan vara svårt att närma sig fåglarna då de i regel håller till simmande ute på havet.
En annan stor nyhet är även att man konstaterade att en ny art häckade på en ö, skräntärnan. De två ungar som upptäcktes märktes med varsin ring.
– De är ovanliga, och de har aldrig upptäcks häckande tidigare så här långt norrut , i Luleå skärgård finns en koloni men annars så är de ovanliga här, säger Rolf Lahti.
Vad har fått dem att komma hit?
Fåglar sprider ju sig, de har ju vingar och ungfåglar är alltid ute på vandring, man kan ju hitta väldigt ovanliga fåglar ibland som dyker upp, det finns en liten expansion av arten norrut, säger Rolf Lahti.
Fyndet av det häckande skräntärne paret var glädjande, men det finns en sak som är oroväckande berättar Rolf Lahti.
– Vanligtvis kan man hitta stora kolonier med dvärgmås och skrattmås , men de såg vi inte till alls nu, säger han.
Vad kan det bero på?
– Det kan vara predatorn. Men även fåglar kan äta andra fåglar naturligt, säger Rolf Lahti.