Litteratur
Om fåglar i Norrbotten
Text och bild: Matsåke Bergström
Eget förlag
Landskapsfågeln som fått så många folkliga namn eftersom den beter sig så folkligt och sällskapligt. Som att äta upp den medhavda matsäcken för skribenten-konstnären själv när han är på spaning, gärna ur handen som om de inte förstod vem som är skapelsens krona. Glädjande nog vanligare även i kusttrakterna.
En flitig bokutgivning, men vad utmärker Matsåke Bergströms fågelporträtt? Med en något tung term vill jag kalla det ”situationsträffsäkerheten” – blicken som uppfattar att just sådär uppträder de bevingade, deras koreografi. Den förstår Bergström bättre än de flesta illustratörer och undviker därmed också att göra fågelsituationerna till estetik och dekoration. Han fångar det säregna ögonblicket istället.
Betrakta alltså bilden av korparna i snögranarna, deras ikoniska siluetter som fäster i all tänkbar mytologi, eller sidensvansarna, en av få arter som kan verka myllrande fast de inte är fler än fyra-fem på en kvist rönnbär. Deras ständiga livlighet. Och så lätet, som bjällror ur en folksaga, silvrigt, på gränsen till det hörbara. Under en begravning där Bergström närvarar slår en flock sidensvansar ner i en närbelägen björk och ackompanjerar hela ceremonin med sin säregna klockringning. Som vore det diktat.
Det är för sådana iakttagelser man måste beundra Bergström som iakttagare.
Boken är ett urval av närmare 150 texter och bilder ur tidskriften ”Fåglar i Norrbotten”, med början 1982. En del arter är sådana man nog enbart får träffa i böcker, som stentrasten, vilken 1998 behagade besöka Holmträsk och en villaträdgård där, långt från sina vanliga visten, exempelvis i Israels bergstrakter. Eller sådant som sommargyllingen, med sitt poesinamn, och stäpphöken, den som en majdag 1995 väljer Ersnäs jaktmarker framför Centralasiens.
Ljusa bilder, mot en mörk bakgrund av skogsskövling och klimathot. Mot läsningens slut är det oundvikligt att reflektera etiskt. Denna hotade mångfald - borde vi inte tänka om? Ställa frågan om någon annan än människan ska inneha rättigheter? Den ställs redan av djurrättsaktivister och samtida filosofer som Peter Singer och Tom Regan. De grandiosa tankarna om oförytterliga mänskliga rättigheter, ska de omfatta allt levande? Så att skapelsens krona inte blir så framgångsrik att hon snart blir ensam kvar?
De levandes rättigheter, så att även stäppfalkens underverk visar sin flykt i framtiden.
