Enorma stödåtgärder skapar nya risker

Stater pumpar just nu in svindlande summor pengar till hushåll, företag och banker för att hålla liv i ekonomin, när nästan allt tvärnitar till följd av coronapandemin.

Pengarna kommer till stor del från centralbankernas sedelpressar och medför en ökad risk för finansbubblor och hög inflation längre fram. Men den risken måste tas just nu, enligt experter TT har talat med.

28 mars 2020 09:02

Bara i Sverige har det på några veckor fattats beslut om finanspolitiska krisåtgärder för grovt räknat 635 miljarder kronor kombinerat med stödköp och likviditetsstöd från Riksbanken på 1 400 miljarder kronor.

Och mer lär det bli, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Utsikterna är så osäkra och så mörka, det är en så extrem inbromsning, så här måste man vidta exceptionella åtgärder. Annars kan det få mycket allvarliga och långvariga konsekvenser, säger han.

Slår på statsskulden

Från Riksbankens sida kan han till exempel tänka sig en symbolisk räntesänkning till minus, kanske valutainterventioner om kronan skulle falla snabbt eller ännu större volymer av stödköp och likviditetslån än det som redan har gjorts eller utlovats.

Men då Riksbanken redan före coronakrisen hade nollränta och sedan fem år köpt upp snudd på hälften av Sveriges statsobligationer är utrymmet begränsat för mer stimulanser därifrån. I denna kris är det därför i första hand finanspolitiken som måste dra det tunga lasset. Det är Torbjörn Isaksson och kollegan Lina Fransson, räntestrateg på SEB, eniga om.

De direkta kostnaderna kommer att slå på statsskulden. Det kommer att krävas ett större utbud av obligationer från Riksgälden, säger Lina Fransson.

Samtidigt går Sverige in i en recession till följd av coronapandemin, där landets ekonomi krymper i stället för att växa.

Det går väldigt snabbt i de här situationerna, när bruttonationalproduktionen (BNP) minskar samtidigt som utgifterna ökar drastiskt. Då påverkas statsfinanserna negativt från alla håll och kanter, säger Isaksson.

Han räknar kallt med att Sveriges statsskuld som andel av BNP kan fördubblas i coronapandemins spår.

Riksbanken kommer köpa mycket

En högre statsskuld borde enligt skolboken trycka upp räntorna på statens lån. Detta motverkas dock av att investerare jagar säkra tillgångar, som just statspapper, i krisen. Det pressar ned räntorna.

Samtidigt spelar centralbankernas sedelpressar en viktig roll här. Centralbankernas stora stödköp av olika typer av obligationer tillför nya pengar till ekonomin, vilket också trycker ned ränteläget.

I det svenska fallet har vi Riksbanken, som troligen kommer att köpa väldigt mycket av det som Riksgälden nu behöver låna, säger Lina Fransson.
Man är ju väldigt nära det som kallas helikopterpengar nu. Regeringen presenterar paket på hundratals miljarder samtidigt som Riksbanken säger att man stödköper obligationer för ungefär lika mycket, tillägger hon.

Riskerna för att alla pengar som nu trycks ut i ekonomin skapar problem ligger lite längre fram, enligt experterna.

Lägger sig den extrema krisen finns det en risk att vi kommer att se stigande räntor framöver. Men det är inget vi ser i vår prognos just nu, säger Fransson.

Torbjörn Isaksson bedömer att risken för att alla stödinsatser skapar finansiella bubblor är större nu än under finanskrisen för drygt tio år sedan, då det också sattes in stora stödåtgärder från regeringar och centralbanker runt om i världen.

Det är ju mer pengar nu än då. Och trycker man på startknappen kan ju efterfrågan komma tillbaka ganska snabbt samtidigt som produktionskapacitet har försvunnit, säger han.

Kan skapa bubblor

Snabbt stigande inflation, när det gäller konsumentpriser, tror han inte utgör något hot i Sverige. Däremot kan alla nya pengar som skickats ut i systemet skapa börs- och bostadsbubblor, varnar han.

TT: Hur snabbt kan man dränera ekonomin på pengar när krisen är över?

Centralbanker kan höja räntan och avveckla sina stödköpsprogram och då minska på sina balansräkningar, vilket minskar penningmängden i ekonomin. Men det där har historien visat att det blir väldigt, väldigt svårt att göra utan att det blir bakslag.

Fast att bromsa krisåtgärder i nuläget på grund av framtida risker för bubblor är dock inget alternativ så länge det inte går att se ett slut på krisen, enligt Isaksson.

Man är tvungen att ta i med hårdhandskarna i det här läget. Och det har man gjort.
Fakta: Krisåtgärder för tusentals miljarder

Regeringen har beslutat om nya kreditgarantier, främst till små och medelstora företag, för 230 miljarder kronor. Ovanpå det har det aviserats stöd i form av bland annat skatte- och momsuppskov, som kan radera ut skatteintäkter på 335 miljarder kronor den närmaste tiden. Hur mycket av dessa lån som regeringen kan räkna med att få tillbaka i framtiden avgörs av när och hur ekonomin kan återstartas efter coronapandemin.

Det har även fattats beslut som får direkta budgeteffekter i form av ökade utgifter och lägre statliga inkomster på omkring 70 miljarder, bland annat i form av statligt stöd vid korttidspermitteringar och att staten tar över ansvaret för sjuklön.

Samtidigt har Riksbanken satt fart på sedelpressarna. Stefan Ingves och hans direktion har utökat Riksbankens stödköpsprogram med 300 miljarder kronor. Stödköpen, som tidigare bara omfattat statsobligationer, kommer nu även att inkludera bostads-, kommun- och företagsobligationer.

Gratis likviditetslån till företag via banker har också börjat erbjudas av Riksbanken, en åtgärd som enligt befintlig plan kan skjuta till 500 miljarder kronor i ny likviditet i banksystemet.

Riksbanken har också med hjälp av ett så kallat swap-avtal med USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) på 60 miljarder dollar (cirka 600 miljarder kronor) börjat erbjuda bankerna billiga dollarlån så att det inte uppstår brist på dollar i banksystemet i turbulensen på världsmarknaden.

Därtill kommer även Finansinspektionens beslut om att sänka kraven på kapitalbuffertar i bankerna med cirka 45 miljarder kronor, vilket enligt beräkningar frigör kapital som skulle kunna användas för att utöka kreditgivningen med upp till 900 miljarder kronor.

Källor: Finansinspektionen, Regeringskansliet, Riksbanken, SEB

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Joakim Goksör/TT