En släkthistoria i skuggan av tre diktaturer

Det är stundtals lite svårt att hänga med, även för dem som läst boken, för det handlar om en stor och myllrande släkt, som sträcker sig över flera länder och med 1900-talets historia som fond.

Gunnar Bolin gästade Kontext i tisdagskväll där han talade om sin bok "Hovjuvelerarens barn – En berättelse om en släkt i skuggan av tre diktaturer".

Gunnar Bolin gästade Kontext i tisdagskväll där han talade om sin bok "Hovjuvelerarens barn – En berättelse om en släkt i skuggan av tre diktaturer".

Foto: Fredrik Hjerling

Kultur2019-12-03 22:00

Ja, inte för inte innehåller "Hovjuvelerarens barn – En berättelse om en släkt i skuggan av tre diktaturer" ett släktträd för läsaren att återkomma till när kulturjournalisten och utrikeskorrespondenten Gunnar Bolin gestaltar sin släkts levnadsöden.

I Småryd utanför Båstad står sommarvillan ännu kvar. Den som den ryske tsarens hovjuvelerare Vilhelm Bolin lät bygga 1903 och som blev en viktig samlingspunkt för släkten under de båda världskrigen. Det var också i den villan som Gunnar Bolin började rota runt i jakt på information om sin brokiga släkts i skuggan av 1900-talets stora politiska händelser  – en berättelse som tar läsaren från Ryssland till Österrike och Sverige.

– Diktaturen i Österrike är inte lika känd som Stalin och Hitler. Men det som idag går under namnet austrofascism påminner om en militärdiktatur som leddes av Engelbert Dollfuß och förekom i Österrike 1934-1938, säger Gunnar Bolin.

Mycket av hans berättelse kretsar kring hans far Gerhard och hans farmor Karin eller som han själv kallat henne Babi. Historier han funnit i brevväxlingar samt intervjuer med människor och lokalhistoriker i Österrike.

– Pappa skickades när han var 13 år till Wien för att bo med släktingarna Hilda och Hugo, där min pappa utsattes för misshandel förklädd till uppfostran. Det har förklarat min pappa en del, liksom att tvingades in i den tyska armén och hamnade i amerikanskt fångläger efter kriget, innan han hamnade i Sverige. Alla tyskar var ju inte nazister även om det överraskade mig att min farfar, som varit socialdemokratisk borgmästare, under kriget gick med i en nazistisk organisation för jurister. Han var dock inte med i partiet, utan denna organisering var troligen en kompromiss. Det gällde att överleva också, säger Gunnar Bolin.

Austrofascism

Det auktoritära styret baserades på det regerande partiet, Fosterländska fronten, och det paramilitära Heimwehr. I praktiken innebar det att den demokratiska konstitutionen och parlamentarismen från mars 1933 till maj 1934 ersattes av ett auktoritärt system, en så kallad Ständestaat, där president och förbundskansler styrde i samråd genom dekret och genom ett icke-parlamentariskt tvåkammarparlament samt en rad korporativa, ej valda organ som representerade landets olika yrkesgrenar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!