En skalaffär som ska bli lönsam

Köttproduktionen i Norrbotten fortsätter att öka. I byn Havsträsk finns den senaste nykomlingen. Nu har de första kycklingarna släppts ut på grönbete.

12 augusti 2019 05:00

Han beskriver sig som drömmare, men 42-årige Magnus Eriksson har lyckats förverkliga sin vision om att producera nyttig mat.

Nu ger han projektet fem år innan satsningen på grönbeteskycklingar ska utvärderas.

– Jag och Youtube är bundisar. Jag är road av att följa amerikanska jordbrukspionjärer. Det var där jag såg ett inslag om uppfödning av kycklingar. Vad jag vet finns det bara en enda aktör i hela Sverige som föder upp på samma sätt som vi.

För tre år sedan köpte Magnus Eriksson och Åsa Lindmo, 36, jordbruksfastigheten Strömnäsgården, som ligger vackert beläget intill Luleälven strax söder om Harads.

Tvåbarnsfamiljen ville förverkliga drömmen om ett liv på landet.

– Magnus hade blivit extremt intresserad av kost och näringslära. Vi sökte efter något som skulle ge oss möjlighet att vara hemma på gården, berättar Åsa Lindmo.

Paret började i liten skala som köttproducent av nöt och får, men stötte snart på ett oöverstigligt hinder.

– Vår gård består bara av sex hektar mark. Många bönder betraktar det mer som en vändplan för en traktor. Den enda köttproduktionen som kan ge lönsamhet på en så liten yta är kycklingar, berättar Magnus Eriksson.

Det nya upplägget testades förra sommaren. Det vita köttet delades ut till utvalda restauranger, bland annat Hemmagastronomi i Luleå, vilket fick till följd att hälften av årets produktion redan är tingad.

I vår har en äggkläckningsmaskin köpts in från Tyskland. De nykläckta kycklingarna tillbringar sina tre första veckor inomhus i väntan på fjäderdräkten. I början tränger de ihop sig under värmelamporna.

– Efter tre veckor flyttas de utomhus till mobila enheter. Vi flyttar burarna varje dag för att kycklingarna ska få nytt gräs och kunna picka efter mask eller insekter. Dessutom är det mycket kväve i gödseln vilket gör att det är bra att flytta enheterna innan jorden blir alltför kväverik, förklarar Åsa Lindmo.

Uppfödningen tar åtta veckor. Under det första året siktar paret på att föda upp 2 000 kycklingar.

Företagarparet har valt att ta tjänstledigt från sina ordinarie arbeten under tiden maj-september. Magnus arbetar som personlig assistent, medan Åsa jobbar inom skolan.

Paret tror att det kan finnas en marknad med kvalitetsmedvetna kunder som är beredd att betala ett högre kilopris jämfört med den djupfrysta kycklingen i matbutikerna.

– Vi är helt fokuserade på att sälja direkt till kunden eller till restauranger. Vi vill bygga en relation direkt med konsumenten, precis som det var förr i tiden, förklarar Magnus Eriksson.

Trenden är tydlig

Samtidigt som köttkonsumtionen i Sverige minskar vinner svenskt kött nya marknadsandelar.

2013 noterades toppnoteringen för köttkonsumtionen i Sverige. Fem år senare noteras den lägsta siffran under det senaste decenniet.

Förra året åt svenskarna i genomsnitt 58,2 kg kött (gris, nöt & lamm) per person visar statistik från Jordbruksverket.

Under 2018 ökade produktionen av nöt, gris och lamm i Sverige, samtidigt minskar konsumtionen av importerat kött.

– Vi ser att intresset för lokalproducerat kött ökar hela tiden. Konsumenterna väljer i dag att köpa mer svenskt eller norrbottniskt kött och det är precis den trenden som vi vill se, säger Hulda Wirsén som är samordnare för Norrbottens livsmedelsstrategi Nära mat.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Mikael Leijon -