Norrbottens kaninavelsförening brukar anordna tre utställningar per år, som alla inträffar under vinterhalvåret. En av dem gick av stapeln under lördagen och lockade deltagare från Haparanda till Umeå. Sandra Nordin har haft kaniner i 17 år och att det blev kaniner för hennes del är lite av en slump.
– Jag fick ingen hund av mina föräldrar, sedan följde jag med en kompis på en kaninutställning. Där fanns det två som var till salu.
På väg hem ringde Sandra sin mamma och berättade att hon köpt kaninerna. När hennes mamma inte blev arg över det bestämde hon sig för att faktiskt köpa kaninerna. Kaninerna var utställda sedan tidigare och när Sandra testade gick det bra. Efter det var hon fast.
– Nu har jag 100 kaniner, men jag bor på en gård och har andra djur också. Kaninerna är enkla att ta hand om och tar inte så stor plats.
Med sig har Sandra 26 kaniner som ska gås igenom av någon av de två domarna på plats. Det är viktigt att hullet och pälskvalitén är bra, alla kaniner ska också vara så rastypiska som möjligt för att få högsta poäng. Trots att det i slutändan är en tävling menar Sandra Nordin att det är bra stämning på utställningarna.
– Folk är så snälla, det är ingen svartsjuka och om det går dåligt är det ingen skamvrå.
I burarna i Totohallen sitter flera olika typer av kaniner. Allt från den största Belgiska jätten till betydligt mindre varianter. Långhåriga, korthåriga, viltfärgade eller vita som snö. Sandra Nordin menar att det är viktigt att tänka igenom hemma vad man är intresserad av för någonting innan det är dags att köpa en kanin.
– Vilka mål du har är det som avgör vad som passar.