Ungas hälsa – en jämställdhetsfråga

Flickor mår psykiskt dåligt. Pojkar lider av övervikt.

Årets folkhälsorapport om skolbarn i Norrbotten visar att ungas hälsa försämras kraftigt i tonåren.

23 oktober 2013 07:50

 

– I fjärde klass mår de flesta barnen bra. Där måste man börja jobba med det, vilket man kanske inte gör i dag. Man börjar när det redan har hänt, säger Ewa Vikermo Rajala, skolsköterska på Tunaskolan i Luleå.

Det är under högstadiet, på väg mot gymnasiet som barnen börjar må sämre.

Problemområden

I barnhälsorapporten som utkommit för sjunde året i rad, är det framför allt tre områden som bekymrar Åsa Rosendahl, statistiker på Folkhälsocentrum i Norrbottens läns landsting.

*** Många gymnasieflickor mår dåligt och den psykiska ohälsan tycks snarare öka än minska.

*** Många gymnasiepojkar har övervikt eller fetma samt dricker mycket läsk.

*** Många gymnasieelever, både flickor och pojkar, tillbringar mycket fritid vid tv, dator eller mobiltelefon.

Högstadiet kritiskt

Åsa Rosendahl har tittat på flickorna i årskurs sju läsåret 2009/2010 och jämför med vad de svarar i årets rapport. När de gick i sjunde klass uppgav sju procent att de ofta eller alltid kände sig ledsna eller nedstämda, när de uppnått gymnasieålder är andelen nästan 16 procent.

Motsvarande utveckling ses inte bland pojkarna.

– Att tjejer mår sämre gäller generellt i Europa men vi sticker ut i Sverige. Det finns någon form av genusproblematik. I Sverige ska vi vara så långt fram i jämställdhet, men vi måste borra djupare, säger Annika Nordstrand, folkhälsochef i landstinget.

Hon menar att det krävs större mått av självrannsakan.

– Vi måste prata mycket mer om det. Hur är det att vara tjej i Norrbotten och hur är det att vara kille? säger Annika Nordstrand.

Läsk och fetma

Övervikt och fetma ökar hos både killar och tjejer, men det ser sämre ut i den förstnämnda gruppen. Var tredje kille i första året på gymnasiet har övervikt, att jämföra med var femte tjej.

Problemet kopplas till stillasittande och sockerkonsumtion.

– Det här är inte något som landstinget och kommunerna klarar själva. Vi behöver tänka om i vuxenvärlden. Vad är det vi levererar? Ungdomarna handlar och lagar inte maten själva, säger Agneta Granström, (MP), folkhälsoråd.

FAKTA | HÄLSORAPPORTEN

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten baseras på den årliga enkätundersökning som görs i samband med skolsköterskornas hälsosamtal med elever i förskoleklass, årskurs fyra, sju och gymnasiets första år. Årets länsrapport är baserad på svar från 8.565 elever i hela länet.

Källa: Norrbottens läns landsting

Fakta | Ungas hälsa i siffror

16 procent av gymnasietjejerna är ofta eller alltid ledsna eller nedstämda, motsvarande siffra för pojkarna är fyra procent.

En av fyra gymnasieflickor har besvär i rygg, nacke eller axlar. Motsvarande siffra för pojkar är en av tio.

En av tre gymnasiekillar är överviktig, att jämföra med var femte tjej.

43 procent av gymnasiekillarna dricker läsk minst tre gånger i veckan, motsvarande siffra för tjejerna är 24 procent.

En av tre gymnasieelever, både flickor och pojkar, tillbringar dagligen fem timmar eller mer av sin fritid framför en skärm.

Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Johanna Hövenmark 0920/26