Ökad välfärd gav fler skilsmässor

När den svenska välfärdsstaten expanderade ökade skilsmässorna.

Det konstaterar Bodensonen Glenn Sandström i en avhandling.

17 oktober 2012 06:00

Glenn Sandström disputerar 26 oktober vid Umeå universitet. Han är forskare vid centrum för befolkningsstudier vid universitetet.

Hans studier går tillbaka till i början av 1900-talet. Då var skilsmässor relativt ovanliga, men för högre inkomstgrupper som jurister och ingenjörer var skilsmässotalen ungefär som hos genomsnittsbefolkningen i dag.

Skilsmässa - ett alternativ
-  Vad vi kan se är att den utjämning av inkomster som skett både mellan sociala klasser och mellan könen under 1900-talet, har bidragit till att göra skilsmässor till ett reellt alternativ. Och inte bara för elitgrupperna i samhället, säger han.

Detta visas av att skilsmässor under 1960-talet till skillnad från början av 1900-talet inte längre var vanligast bland höginkomsttagare. Tvärtom, skilsmässorna blev då mer förekommande i grupper med låg utbildning och låga inkomster. Den tendensen står sig.

Nordisk modell
Glenn Sandström understryker också att den nordiska modellen för välfärd i regel varit individuellt baserad, inte knuten till familjen. Detta har gjort att vuxna män och kvinnor blivit mindre beroende av familjeband för social och ekonomisk trygghet.

-  Det har i sin tur inneburit att välfärdsstatens expansion minskat hindren för skilsmässa, särskilt för kvinnor och låginkomstgrupper. Och därmed har denna utveckling bidragit till en demokratisering i tillgången till skilsmässa.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!