De förvaltar ett 90-årigt arv

Verksamheten har tagit sig igenom och överlevt såväl lågkonjunkturer som nya modetrender. Nu har näbbskon från Tornedalen fått en renässans – och den här veckan firar Keros i Sattajärvi 90 år.

15 september 2019 14:26

Familjen Kero i byn Sattajärvi har tillverkat skor i naturgarvat skinn sedan slutet av 20-talet.

Under onsdagen firades 90-årsdagen med öppet hus.

Med 20 totalt arbetsplatser hjälper de två familjeföretagen också byn att blomstra – och växa.

– Just nu byggs det nya hus på inte mindre än tre platser i byn. Det tror jag inte att man finner i så många andra byar i Norrbottens inland, berättar Emma Kero.

Hon, brodern Tomas Kero och kusinen Erik Kero är i dag delägare. De är med och driver garveriet och skofabriken vidare.

– Vi vill ju förvalta det här arvet och också försöka att utveckla det vidare. En av tankarna är ju att det ska finnas jobb nära, säger Erik Kero.

Han bor ett par kilometer bort i byn. Förra veckan var vikt till älgjakt men nu är han tillbaka på arbetet.

– Jag kan ta cykeln eller så promenera till jobbet. Vill man kan man vintertid faktiskt också ta skidor, snöskoter eller spark hit. Det är inte längre bort än så, säger han.

I dag bor uppskattningsvis cirka 370 människor i Sattajärvi. De hus som blir till salu säljs ofta innan ägaren har hunnit kontakta en mäklare.

– Genomsnittsåldern är förhållandevis låg när vi jämför oss med andra byar. Det törs jag nog säga utan att ha några exakta siffror. Det är många barnfamiljer här, berättar Erik Kero med glädje i rösten.

Han säger att det finns en stolthet i att driva arvet vidare. På så sätt kan man också bjuda kommande generationer alternativet att både bo och arbeta i bygden.

– Det känns viktigt. Men vi är ju inte ensamma. Visst, med 20 anställda är vi ju en stor arbetsgivare på en så här liten plats men det finns också flera andra små företag. Bland annat i byggbranschen, säger han.

Inne i butiken står ett tiotal olika varianter av näbbskor uppradade. Där finns Blötnäbben, Tornenäbben, Bynäbben och Stadsnäbben – bara för att nämna några. En bit längre in i byggnaden pågår själva tillverkningen. Emma Kero stannar till bredvid Stefan Grankulla som sitter och syr på en vit modernare form av näbbsko.

– Den här gör jag från början till slut. Det är så vi arbetar. Jag syr hela skon. Den är så ny att jag knappt minns namnet, säger han lättsamt.

Av en händelse råkar Emma bära just den modellen den här dagen.

– Den heter Snötass och är lite sportigare. Intresset för näbbskor är faktiskt stort och det har det varit i flera år nu. I synnerhet när vi kommer med lite nya grepp, säger Emma Kero och ler.

I norra Sverige är familjens namn förknippat med två saker, näbbskor och naturgarvat skinn.

- Vi vill hålla fast vid det här konceptet. Naturgarvat är bra, både för naturen och för foten. Man säger att skorna och lädret andas. Man blir inte lika blöt och svettig, det tror jag nog alla som har använt det kan skriva under på, säger Emma Kero.

Sedan öppnar hon upp dörren in till garveriet där hennes bror Tomas Kero är vd. Det är här 13 av de totalt 20 anställda arbetar. I stort sett samtliga bor också i Sattajärvi.

– Det är ju en otrolig ynnest att kunna få bo kvar på den plats som man tycker om. Och att man också kan få ha sitt arbete på samma plats, säger Håkan Kero.

Han är lädertekniker och den som ansvarar för själva garvningen. Han är i färd med att förbereda några hudar som precis har hämtats ut ur ett av de stora roterande kar som finns i lokalen.

– Nu ska de här få torka i en vecka. De där borta kommer snart att tvättas i spån. Just nu är det väl cirka tretusen hudar i omlopp här inne, berättar han.

Mer än hälften som arbetar i huset har Kero som efternamn. Och så har det varit i snart 90 år.

– Vi arbetar ju tillsammans allihop. De som är släkt och de som inte är släkt. Att vi är så många som är släkt är väl inget som jag tänker på direkt, säger Emma Kero.

Är era nya kunder medvetna om att ni faktiskt gör allting i er hemby?

– På Noliamässan i Umeå kom ju kunder som undrade var vi importerar allt ifrån. Då känns det fint att kunna säga att precis allting görs hemma i byn. Vi gör ju faktiskt allt här i Sattajärvi. Det värdesätts också av våra köpare.

Finns några planer på att lägga delar av produktionen på annat håll?

– Nej. Några sådana planer finns inte. Vi håller oss till vår modell. Det är den som har känts rätt från början. Det här är våran grej.

Miljövänlig garvning med bark

* Keros specialitet är naturgarvat läder, vilket innebär att skinnen garvas med ämnen från växtriket.

* Denna metod är känd sedan urminnes tider och är den mest miljövänliga. Garvämnen från bark tillsätts i processen.

* Du som har kromallergi, kan använda naturgarvat läder då det inte innehåller krom som de flesta andra läderprodukter.

* Naturgarvat läder är ett levande material. Lädret i skon anpassar sig efter fotens form och är bekväm direkt från första stund.

Fakta

* Familjen Kero i byn Sattajärvi har tillverkat näbbskor på hantverksmässig basis sedan 1929.

I dag arbetar 13 fast anställda i byns garveri och sju stycken i skomakeridelen.

* Varje år garvas cirka 50 000 renskinn hos Keros i Sattajärvi. Dessa säljs sedan vidare över stora delar av världen.

* Men än hälften av de anställda är släkt med varandra. Och så har det varit sedan starten för 90 år sedan.

* Sattajärvi ligger i Pajala kommun 17 kilometer utanför centralorten. Här bor i dag cirka 370 människor. Ungefär hälften av byns invånare utgörs av barn och ungdomar.

* Kero försäljning AB startade webbshop redan 1996. Fabriksbutiken i byn och webbshopen står i dag för cirka 40 procent av försäljningen.

* Verksamheten är uppdelat i två företag. Garveridelen ägs av Kero leather AB och skotillverkningen sorterar under Kero försäljning AB.

Att garva ett skinn

* Renskinnen köps in från olika samebyar i Sverige, Norge och Finland. Till garveriet i Sattajärvi kommer saltade råhudar.

* Processen att garva ett renskinn till färdigt läder tar cirka två veckor. Första steget i processen är att tvätta skinnen från salt- och slaktrester. Sedan tas håren bort med hjälp av kalk.

* Naturgarvningen går till så att de organiska bindemedlen i huden tas bort och ersätts med garvämnen från trädslag som mimosa.

* Efter garvningen torkas skinnen. Några av skinnen färgas. Därefter sorteras de. Sedan exporteras över hela världen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Joakim Nordlund