I mars förra året beslutade regeringen, med stöd av Vänsterpartiet, att införa en byggbonus för att stimulera bostadsbyggandet i landets kommuner. Under 2016 uppgår byggbonusen totalt till 1,85 miljarder. Nästa år minskas den till 1,8 miljarder. 2018-2020 handlar det om 1,3 miljarder per år för kommunerna att dela på.
Byggbonusen kommer inte per automatik, utan kommunerna måste själva söka bidraget. Bidraget gäller för alla startbesked som kommunen beviljat under perioden 1 augusti 2015 - 31 juli 2016.
Då ansökningstiden gick ut den 1 oktober i år hade 110 av landets 290 kommuner ansökt om bidrag för totalt 49 683 startbesked för bostadsbyggen. Slår man ut det rakt av skulle det innebär cirka 37 000 kronor i bidrag per beviljat startbesked. Men bidraget är indelat i två olika delar (se faktaruta) och kan därför bli både högra och lägre.
I Norrbotten har endast fyra kommuner -Luleå, Piteå, Kiruna och Jokkmokk- ansökt om pengar. Totalt har de fyra kommunerna sökt bidrag för 296 bostäder. Beviljas bidragen innebär det totalt endast drygt tio miljoner sammanlagt till de fyra kommunerna.
Reglerna för bidragen har dock tolkats olika i de olika kommunerna. I Luleå har en ansökan skickats in av Ingela Björklund, ekonomichef vid Lulebo, men den drogs tillbaka i veckan eftersom de efter Kurirens samtal förstod att det endast är kommunerna som kan ansökan om bidrag. Ansökan gällde för 183 sökta startbesked.
– Vi har ansökt om bidrag för 66 startbesked. Oturligt nog var det inte fler under perioden, säger Anna Henriksson, chef på miljö- och byggnadsförvaltningen vid Luleå kommun.
Då Kuriren pratar med de fyra kommunerna som sökt så framgår det att många inte riktigt känt till vilka regler gäller.
– Bidraget gäller för alla byggprojekt kommunen gett startbesked för under den aktuella perioden och det framgår också av ansökningsblanketten, säger Per Lindqvist, enhetschef på Boverket.
Får man då bidrag för varje lägenhet som byggs eller är det per fastighet?
- Normalt sett ett startbesked per flerbostadshus om jag förstått saken rätt, inte ett per lägenhet. Men exakt hur kommunerna gör vet de ju bäst själva. För villor gäller ett starbesked per villa, alternativ ett startbesked per villaområde, svarar Per Lindqvist.
Finns det några krav på vad kommunerna ska använda pengarna till:
– Det finns ett syfte med förordningen, att det ska gå till att bidra till ökat bostadsbyggande i landet. Exakt vad kommunerna använder pengarna till är inget vi följer upp. Det kan handla om att kommunen anställer fler som jobbar med bygglovsansökningar eller som jobbar med översiktsplaner, svarar Per Lindqvist.
Kiruna kommun har ansökt om bidrag för 106 startbesked som kommunen beviljat. Bland annat handlar det om mindre bostäder, typ studentlägenheter, som nu byggs i Kiruna.
– Vi visst inte riktigt vad som gällde och fick inget svar av Boverket, så vi sökte bidrag för alla byggen, säger Eva Ekelund, ekonomichef vid Kiruna kommun.
Då Kuriren frågar kommunerna om vad bidragen ska användas till är svaren också lite svävande.
– Vi vet ju inte om vi får några pengar. Får vi det ska det gå till åtgärder för att öka bostadsbyggandet, säger Willy Sundling, operativ samordnare vid miljö- och byggnadsförvaltningen.
Totalt tio kommuner i länet har inte skickat in någon ansökan om bidrag. En av de är Kalix kommun. Trots att det beviljats ett antal startbesked under perioden har de inte sökt något bidrag, men det beror på att de inte än uppfyller kriterierna.
– Vi håller på att ta fram ett nytt bostadsförsörjningsprogram och det är ett omfattande arbete. Vi hade kunnat forcera fram det för att kunna söka, men vi vill göra det ordenligt. Nästa år är det klart och då kommer vi att söka bidraget, säger Mårten Öhman, samhällsbyggnadschef vid Kalix kommun.