Videon är inte längre tillgänglig
Ett tusental flyktingar befann sig där och trots situationen fanns ändå hoppet, beskriver hon.
– Barnfamiljer, tonåringar och vuxna satt överallt. Det var bajamajor på rad och luktade starkt, det var varmt och hög ljudnivå. Men trots det så såg jag glada barn, säger hon.
Anledningen till att Britt-Louise Spets befann sig i Budapest var en konferens med jobbet. Hon och tre kollegor kände att det var ett måste att bege sig till tågstationen.
– Jag ville uppleva situationen på plats för att få begrepp vad det handlade om.
Vid tågstationen pratade hon även med en 26-årig volontär som tyckte det var viktigt att omvärlden fick kännedom om att ungrare gjorde vad de kunde för att hjälpa flyktingarna.
– Hon själv var där av humanitära skäl.
Britt-Louise Spets återkommer gång på gång till barnen. Hon berättar hur hon själv satt tillsammans med en liten flicka från Syrien som ivrigt ville lära sig de engelska orden för olika frukter som de målade på papper som frivilligarbetare deltat ut. Flickan log och hon log tillbaka även fast det gjorde ont i hjärtat.
– Jag grät när jag gick därifrån men kände också att där fanns hopp.