Utlänningsrätt eftersatt i EU
Även icke EU-medborgare, som bott länge i ett medlemsland, ska få röra sig fritt och arbeta inom unionen på samma sätt som EU-medborgare. Det enades medlemsländerna om 2003, men 17 av dem har ännu inte infört sådana regler.
Men reglerna kan också innebära att en ryss som bott länge i Litauen har lättare att skaffa arbete i Tyskland än vad en litauer, en EU-medborgare, har. Det beror på de begränsningar för arbetskraft från de nya medlemsländerna i EU som tolv av de gamla medlemsländerna har. Begränsningarna, de så kallade övergångsreglerna, sätter spärrar just för den fria rörlighet som EU-medborgare ska ha inom unionen.
Tidsfristen för att införa reglerna i det aktuella direktivet går ut på måndag, den 23 januari. EU-kommissionen är besviken över att så många länder såsar, trots att de fått vägledning och stöd från kommissionen för att hinna med.
Blir det inte snar bättring flaggar kommissionen för att det till slut kan bli en fråga för EU:s domstol.
Hittills har bara fem länder meddelat kommissionen hur de infört reglerna i sin egen lagstiftning: Österrike, Litauen, Slovenien, Slovakien och Polen.
Sverige klarar inte tidtabellen. En proposition ska läggas den 9 februari med sikte på att införa reglerna under 2006.
Direktivet ska stärka legal status och rättigheter för personer som varit bosatta i minst fem år i ett EU-land men är medborgare i något land utanför EU. De måste kunna visa att de klarar sin försörjning och har sjukförsäkring.
Enligt EU-kommissionens överslagsberäkning kan reglerna ha betydelse för uppemot tio miljoner så kallade medborgare i tredje land, som bott i ett EU-land länge.
Störst betydelse har reglerna för dessa personers möjligheter att röra sig fritt och söka arbete, eller studera, i ett annat EU-land. De ger också rättigheter för familjemedlemmar att följa med.
Direktivet är ett resultat av ett EU-toppmöte i Tammerfors 1999. Då enades EU-länderna om att ordna rättigheter för varaktigt bosatta från länder utanför unionen som så långt som möjligt stämmer överens med dem som medborgare i EU-länderna åtnjuter.
Men på grund av de övergångsregler i tolv av de gamla medlemsländerna kan rättigheterna för personer som inte är medborgare i något EU-land bli större än för medborgare i de åtta nya medlemsländerna i Baltikum, Öst- och Centraleuropa.
Så jobbar vi med nyheter