Svenskt nej till utspädd kompromiss
Om EU-länderna inte kan enas om en sänkning av sockerstödet med mer än 25 procent är den svenska jordbruksministern beredd att säga nej tack. Men flera andra länder anser att också det är väl mycket.
Tidigt på onsdagskvällen fick EU-ländernas jordbruksministrar beskedet att ett nytt förslag till sockerreform ska presenteras under torsdagsförmiddagen. Fram till dess ska kommissionen och EU:s nuvarande ordförandeland Storbritannien försöka lösa upp knutar hos det tiotal länder som protesterat mest mot de förslag som lagts hittills.
Motståndet finns bland annat i länder som Finland, Spanien, Ungern och Portugal. De hävdar att förslaget om en prissänkning om 39 procent för socker och 42,5 procent på betor fram till 2010 är alldeles för stor och kommer att resultera i många förlorade arbeten.
För att göra det enklare lockar budet med stora stöd till odlare och industrier som lägger av eller lägger om verksamheten.
Sverige är ett av de länder som argumenterar starkast för en prissänkning, en sänkning som ska tvinga fram både en minskad och mer konkurrenskraftig produktion.
- Det måste bli en sådan prissänkning som kommissionen har föreslagit, sade jordbruksminister Ann-Christin Nykvist på en pressträff.
Hon sade att det finns en gräns för hur mycket prissänkningen får jämkas. Skulle sänkningen bli 25 procent blir det nej tack från Sverige, enligt Nykvist.
Sockerbetsodlingen är, enligt böndernas egen organisation LRF, något av det mest lönsamma en svensk bonde kan syssla med i dag, till stor del tack vare EU:s sockerstöd. Odlare med rationell produktion kan klara sig även efter prissänkningen. Men marginalerna är mindre för odlare på Gotland och Öland.
Vid ett möte med gotländska odlare i fredags fick Nykvist en del bekymrade reaktioner. Transporterna till de två bruken, som ligger i Skåne, kostar mer för dem än kollegorna närmare bruken. Men Nykvist tror att det går att hantera en del av de regionalpolitiska problemen med det stöd som erbjuds odlare som lägger om eller ned produktionen. Miljöstöd kan också användas.
EU betalar ett marknadspris till odlare och producenter som är tre gånger högre än på världsmarknaden.
Så jobbar vi med nyheter