Oenighet om EU:s budgetpakt tvingar till extramöten

Motsättningarna är stora i EU om förslagen att mjuka upp reglerna i unionens stabilitetspakt. Tyskland och Frankrike vill ha fler undantag.

Det kanske inte blir någon ändring alls, om ni inte hjälper till, varnar EU-ordföranden Luxemburg och kallar till ett extra finansministermöte före EU-toppmötet om två veckor.

Sverige är ett av få länder som säger sig kunna godta det förslag till nya regler som Jean-Claude Juncker, Luxemburgs premiär- och finansminister, har lagt fram.

"Det finns en stark opinion i stora medlemsländer för att mjuka upp, sade finansminister Pär Nuder på en pressträff efter tisdagens möte med kollegorna i EU och menade att de storas och övriga euroländers inställning måste ges extra tyngd."
Nuder beskriver sitt uppdrag som att hålla emot ytterligare uppmjukning av reglerna. Han hävdar att Sverige genom kontakter med EU-ordföranden Juncker har bidragit till att för Sverige viktiga faktorer ska tillgodoses när reglerna ändras.

Det handlar bland annat om att hänsyn ska tas till om budgetläget har påverkats av pensionsreformer, att större hänsyn ska tas till statsskuldens storlek när ekonomins hälsa bedöms och om krav på att länderna ska samla mer i ladorna under goda tider.

Men Sveriges och andra icke-euroländers andraplansroll är påtaglig. På tisdagens Ekofinmöte hade finansministrarna från länderna utanför EMU inte ens fått en redogörelse för diskussionerna i eurogruppen, när de gjorde sina inlägg om förslaget. Måndagsnattens eurogruppmöte slutade på småtimmarna, i oenighet och med beslut om ett extra eurogrupps- och Ekofinmöte söndag 20 mars.

"Jag har uttryckt missnöje över den här ordningen tidigare, jag tror att det blir svårare för ordföranden att ta diskussionen i två etapper, säger Pär Nuder."
I stort sett vill samtliga EU-länder ha någon form av förändring av pakten, som den förre kommissionsordföranden Romano Prodi en gång beskrev som idiotisk.

Reglerna är för stela, helt enkelt.

Men flera länder anser att förslaget som nu har lagts går väl långt när det erbjuder ursäkter för att inte leva upp till kraven på högst 3 procents budgetunderskott, räknat som andel av bruttonationalprodukten, eller högst 60 procent av BNP i statsskuld.

Tyskland, Frankrike och Italien hör till dem som vill ha ytterligare möjligheter till undantag.

Det var framförallt Tyskland som drev fram de rigida reglerna på 1990-talet och ironiskt nog står landet nu främst i ledet som kräver stora förändringar.

Jean-Claude Juncker är inte beredd att gå hur långt som helst.

"Jag tänker inte föreslå en reform som gör den till en menlös pakt med noll inverkan på budgetpolitiken, sade Juncker på en presskonferens."