EU-kris växer efter nattsammanbrott
EU har fått en ny kris på halsen. Även förhandlingarna om EU:s långtidsbudget läggs på is, sedan Storbritannien, Nederländerna och Sverige sagt nej till ett kompromissförslag på EU-toppmötet.
- Europa befinner sig i en djup kris, sade Jean-Claude Juncker, EU:s nuvarande ordförande och premiärminister i Luxemburg, på en presskonferens där han konstaterade att det inte gått att ena medlemsländerna om en ny långtidsbudget.
I sig var det inte absolut nödvändigt att komma överens nu om ramarna för 2007-2013 eftersom budgeten ska träda i kraft 2007. Men de hårda förhandlingarna har sått split som skadar klimatet i EU-samarbetet för lång tid framöver och gör nästa försök svårare.
Juncker gav upp efter 13 timmars samtal på fredagen och flera månaders intensivt arbete före det.
- Vi var nära en uppgörelse, men från en del delegationer fanns ingen politisk vilja att göra upp, hävdade Juncker och talade om länder som ville göra det de visste var omöjligt: att göra om sammansättningen i EU:s budget på en dag.
Han talade om att två synsätt krockat, ett av dem vill bara se ett europeiskt frihandelsområde och ett annat som vill ha ett socialt integrerat Europa som visar solidaritet.
- Jag skämdes när nya, fattiga medlemsstater sade att de kunde ge upp en del av det som skulle komma dem till del, för att få en uppgörelse, sade Juncker.
Storbritannien, Sverige och Nederländerna hade redan före mötet allierat sig och dessutom sagt om att det fanns gott om tid att göra upp, ett år eller så.
- Vi kunde ha gjort en halvhyfsad uppgörelse ekonomiskt, men det räcker inte. Det EU sysslar med är fel inriktat, det är inte modernt, sade statsminister Göran Persson.
Främsta skälet till sammanbrottet var striden om Storbritanniens rabatt på sin EU-avgift. Många länder, med Frankrike i spetsen, hade krävt att rabatten skulle skäras ned eller åtminstone frysas på dagens nivå.
För att alls röra den rabatten krävde britternas premiärminister Tony Blair garantier för att EU:s kostsamma jordbrukspolitik reformeras i framtiden.
Den franska presidenten Jacques Chirac, som vill ses som de franska böndernas bästa vän, gjorde dock klart att han inte accepterar kopplingar mellan den brittiska rabatten och stödreformer.
EU-ordförandeskapet gjorde ett i elfte timmen ett försök att hitta en kompromiss. Men de löften om en framtida reform av jordbrukspolitiken som föreslogs ansåg Blair vara för vaga.
Sverige och Nederländerna anser båda att de betalar för mycket i EU-avgift och får tillbaka för lite i jordbruks- och regionalstöd. Därför krävde de också någon typ av rabatt.
Den långsiktiga budgeten gäller åren 2007-13. Enligt förslaget som föll skulle de sammanlagda utgifterna för de sju åren ligga runt 870 miljarder euro.
Utgifter på den nivån skulle innebära att Sverige betalar nästan 15 miljarder kronor mer till EU än vad som kommer tillbaka i stöd. I dag ligger nettobidraget på drygt 11 miljarder.
Sverige accepterar att betala mer på grund av unionens utvidgning förra året med tio nya länder, men hade helst sett att de totala utgifterna krympte till 800 miljarder euro. Det skulle pressa ned nettobidraget till 12-13 miljarder kronor.
Så jobbar vi med nyheter