Resan från Edefors gick till LA

Skolprojektet fick en oväntad sidoeffekt. Det gjorde att Janne Bramberg fick träffa sina okända släktingar i USA. "En fantastisk upplevelse."

Ett skolarbete i Kalifornien förde Janne Bramberg från Edeforsgatan i Luleå till den amerikanska mångmiljonstaden Los Angeles. För en tid sedan blev han kontaktad av okända släktingar i USA.

Ett skolarbete i Kalifornien förde Janne Bramberg från Edeforsgatan i Luleå till den amerikanska mångmiljonstaden Los Angeles. För en tid sedan blev han kontaktad av okända släktingar i USA.

Foto: Pär Bäckström / Frilans

Brändön2020-01-18 07:30

Det var i början av 2018 som tredjeklassarna i staden Claremont fick i uppdrag att göra ett skolarbete om sina respektive familjers historia. 

Det blev början på en lång resa för nioåriga Sivann Weinstein som mindes hur mormor en gång berättat att hennes mamma och pappa kom från Sverige. 

Spåren pekade mot Norrbotten. 

Släktforskning har länge varit ett av Janne Brambergs stora intressen. Han har särskilt ägnat sig åt historien om gårdarna i Brändön och Örarna.

I februari 2018 blev han uppringd av Sture Karlsson från Lulebygdens forskarförening, som i sin tur blivit kontaktad via Internet av en familj i Claremont, cirka 50 kilometer öster om Los Angeles. Familjen sökte information om två emigranter från Sverige.

Hulda Nordström lämnade Persön 1902. Två år senare flyttade också Albert Olsson från Brändön. I Nebraska lät Albert bygga ett hus. Paret fick fyra barn, men återvände aldrig till sitt forna hemland.  

– Sture Karlsson undrade om jag hade ytterligare information. För säkerhets skull lämnade jag också över mina kontaktuppgifter ifall den amerikanska familjen ville veta mer om Brändöns historia.

Det var först efter att telefonsamtalet avslutats som Janne Bramberg kom på att Albert Olsson var bror till hans farmor Hilda Olsson.

Det dröjde ett par dagar innan det första mejlet dök upp. Sivanns mamma, Nichole Weinstein, ville veta om det fanns några släktingar kvar i Brändön.

Janne Bramberg behövde inte leta särskilt länge.

–  Vi fick omgående fin kontakt. Det blev upptakten till en intensiv ordväxling. Vissa dagar kunde jag få tre mejl.

Sommaren 2018 kom familjen till Norrbotten. Nichole Weinstein reste tillsammans med barnen Sivann och 13-åriga Jarra. Med på resan var hennes mamma Lana Wiggins, som visade sig vara två veckor äldre än släktingen i Luleå.

–  Jag och Lana är tremänningar eller second-cousin som man säger i Staterna.

Dagarna i Luleå blev minnesvärda och känslosamma. Lana Wiggins brast i tårar under besöket på platsen för släktgården i Örarna som inte längre finns kvar. Det berättades historier om hur emigranterna lyckats bygga upp en ny tillvaro i Amerika. 

Familjen fick uppleva Hägnans friluftsmuseum samt en båttur i Luleå skärgård. Det största intrycket utgjorde de ljusa sommarnätterna.

–  Barnen hade svårt att sova. Det hoppades studsmattan fram till fyra på morgonen, minns Janne Bramberg och brister ut i skratt.

I december i år fick han och sambon Barbro Pettersson möjlighet att besöka sina nyfunna släktingar i USA. Nichole Weinstein visade sig äga en veterinärklinik. I hemmet fanns både hundar, katter och en tam ekorre. 

Under Thanksgivings samlades släkten.

–  Det kändes omtumlande. Jag visste inte till att jag hade släkt i Kalifornien förrän Nichole hörde av sig. Ett 20-tal personer kom för att fira till den stora högtiden, alla med specialgjorda maträtter. Jag bjöd på svenska köttbullar som gjorde succé.

Vinterns USA-resa lär inte bli den sista, tror Janne Bramberg.

–  Jag bär på en dröm att hitta min kusin. Även min pappas bror emigrerade till USA. 1930 bosatte han sig i Denver och fick två barn. En av mina kusiner lär vara i livet, men jag har inte lyckats lokalisera henne än. I USA är det inte lika lätt som i Sverige att få fram personuppgifter. Jag har föreslagit mina släktingar att nästa gång kan vi ses i New York, för att jag ska kunna resa vidare till Denver och hitta min kusin.

Utvandrarna

Emigrationen från Sverige tog fart på 1860-talet. Den var stor under en tid när landet hade stora födelseöverskott och drabbades av missväxt. I Norrbotten nådde utflyttningen sin topp efter sekelskiftet.

Mellan 1901-1920 emigrerade över 9.000 norrbottningar, enligt Sveriges officiella statistik. Det motsvarar den sammanlagda folkmängden i Arjeplogs och Arvidsjaurs kommun.

1910 levde var femte svensk i USA. I dag betraktar omkring 12 miljoner amerikaner som ättlingar till skandinaviska invandrare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!