Enligt statistik från Lulebo så gäller hälften av alla konstaterade störningar hög musik, men vad som är hög musik är en definitionsfråga.
– Det är inte så att störningsjouren går runt med en decibelmätare. Men enligt mig så är de väldigt bra på att bedöma ljudnivåerna, säger Göran Ajnered som är trygghetsvärd på Lulebo.
Förra året tog störningsjouren emot 890 anmälningar om störningar varav 308 stycken var så kallade konstaterade störningar. Året innan det var siffran 758 stycken respektive 288.
– Det är svårt att påverka antalet anmälningar. Efter en konstaterad störning skickar vi ut ett brev med en varning till den som stört och efter det brukar det inte vara några fler problem. Sen finns det vissa som återkommande stör sina grannar, men det rör sig om några enstaka personer, säger Göran Ajnered.
Av de konstaterade 308 störningarna är det 50 procent som gäller hög musik, 25 procent högljudda skrik/fester och 25 procent övriga störningar. Övriga störningar är exempelvis flyttande av möbler, smällar och dunsar.
Att det ska vara tyst efter klockan 22 är en myt, och att ha en fest är inte att bryta mot lagen. Om du gör bedömningen att någon stör är det inte säkert att störningsjouren gör samma bedömning.
Vid upprepade konstaterade störningar är lägenhetsinnehavaren skyldig att betala för störningsjourens utryckningar och i längden kan det leda till uppsägning. Om hyresgästen upplever uppsägningen som felaktig kan den överklaga till Hyresnämnden, och där krävs stark bevisning för att få någon uppsagd.