En långdikt som en midsommarnattsdröm. Redan på pärmen kan man läsa:
Midsommarsolståndets pistagegröna ängel
pistagegröna kropp, födda vingar
av ingen mer än ingen
är så ljusa försvinner i ljus
Boken heter ”Det ängelsgröna sakramentet” och är skriven av Eva Kristina Olsson. Hon är en originell och ibland vildsint poet som tidigare gett ut tretton diktböcker. Bland dessa kan nämnas ”Den hängde advokaten” och ”Hästfångare”, underliga titlar på underliga böcker som utmanar läsaren.
Vad är meningen? tänker ofta jag när jag läser hennes dikter. Men det är ingen bra strategi att försöka läsa och förstå dessa texter på samma sätt som Gustaf Frödings eller Karin Boyes dikter. Hellre bör man låta de surrealistiska och ofta groteska bilderna dansa förbi i medvetandet ungefär som man upplever musikvideor eller performance.
Men den nya boken är inte grotesk, den är så vacker, så suggestiv. Den är dedicerad ”till änglarna och mina första 12 år”, en läsanvisning som jag ser det. En lyrisk spegling av ett barns upplevelser i en översinnlig värld, ett försök att sätta ord på det som inte går att beskriva.
Ängeln och barnet föds i en symbios eller för att låna en rad från Lindegren ”är vi alltid du intill förväxling och förvandling”.
Men det är inte lätt att födas, det är en mödosam och kanske farlig klättring uppför livstrappan som förestår. Var inte rädd är en återkommande uppmaning:
var inte rädd
du är rädd
jag är rädd
att inte stiga ur
att inte falla ut
att inte upplösa mörkret
På vart och ett av de sex trappstegen väntar ett sakrament. På det sjätte trappsteget utgörs sakramentet av orden. Orden är sannare än de som talar, orden är änglarna, säger dikten. För en poet som Eva Kristina Olsson är orden heliga.
Bokens sista ord är ”vingar i mörker”. Slutar livsvandringen med mörker? Troligtvis. Men jag överlåter åt läsaren att avgöra om ängeln finns som ett ljus i mörkret. Texten slutar på bokomslaget, kanske fortsätter den någon annanstans. Kanske tar den aldrig slut.
Och käre läsare, unna dig att en stund försjunka i denna ängelsgröna dikt. Kanske kom du till jorden för att se pärlhyacinter och gullvivor i likhet med änglabarnet i Olssons bok.