Nationalekonomin är en samhällsvetenskap, den som nog har mest mindervärdeskomplex gentemot naturvetenskaperna.
Nationalekonomin har teorier och lagar, men de fungerar dåligt när de konfronteras med verkligheten. Lika lite som statsvetskapen kan förutspå valutgångar kan nationalekonomin förutspå konjunkturer. Hade den kunnat det skulle den ha förutspått finanskraschen hösten 2008.
En som ägnat sig åt att syna nationalekonomin i sömmarna är journalisten Knut Kainz Rognerud, i boken ”Tio trasiga teorier”.
Teorierna är av olika slag, och storlek. Några av de mest kända är med. De kanske främsta är de om keynesianism respektive monetarism. Den förra är John Maynard Keynes, som såg positivt på statlig påverkan i ekonomin.
Lågkonjunktur skulle botas med statliga stimulanser och investeringar för jobb och tillväxt. Högkonjunktur skulle kylas av genom att staten ingrep, eventuellt med höjd skatt.
Efter börskraschen i USA 1929 kom keynesianismen att bli vedertagen ekonomisk teori och praktik i världen, av alla politiker, särskilt de i mitten och till vänster om mitten.
På 70-talet kom motreaktionen mot Keynes. Milton Friedman och Friedrich Hayek formulerade teorier som gick ut på att staten inte skulle lägga sig i ekonomin, så marknaden får klara sig själv. Det vore bäst, enligt dem och deras teorier.
Samlingsnamnet monetarism kom att användas för Friedmans teorier om minimal statlig inblandning. Politikerna, särskilt till höger som Thatcher och Reagan, kom att anamma och tillämpa dessa från runt 1980.
Rognerud tar upp invändningar mot monetarismen och nästan tio teorier till, som om bubblor gällande sådant som aktier, fastigheter och hela ekonomin, bruttonationalproduktens innehåll, koncentration av förmögenhet, frihandel, minusränta.
Det mesta av den kritik Rognerud lyfter fram har även andra anfört. I några fall för Rognerud en dialog, bland annat via mail, med olika nationalekonomer, med varierad respons.
I sin bok sammanställer Rognerud kritik och bidrar till att understryka att samhällsvetenskapen nationalekonomi är ett vetenskapligt område med teorier och lagar som är tveksamma, ja rent av undermåliga. Nationalekonomin verkar enligt Rognerud vara ett skrå som ogärna låter sina dogmer och upphöjda vetenskapsmän, för det handlar nästan bara om män, kritiseras och omvärderas samt nedvärderas, devalveras på ekonomispråk. Varför skulle kunna ha utvecklats mer.