"Reservat är det enda vettiga"

Helst reservatsbildning.
Så tycker Norra skogsägarnas produktionsinspektor Jim Degerman om framtiden för brandområdet.
I annat fall stundar ett jättejobb med uppröjning och flera decenniers väntan på att skogen ska bli produktiv.

BODTRÄSKFORS2006-08-18 06:00
Det börjar ljusna på brandfronten.
Framtiden rycker närmare med vad som ska hända när elden slocknat och marken svalnat.
Jim Degerman förklarar att snart börjar arbetet med att göra något vettigt för de privata markägare vars skog blivit rök, eld och sotigt ledsna trän.
- Vi måste ha ett samråd nu först med vår ordförande och ett möte med alla skogsägare där vi lägger fram en strategi.
Reservatsbildning heter Jim Degermans recept.
- Det är enda vettiga att göra. Jag tror att den linjen kommer att vara ganska stark.

Skogens egna villkor
Om reservat bildas får skogen vara i fred och kommer inte att huggas ner. Skogens egna villkor får råda.
- Men om området ska restaureras måste allt huggas ner. Detta är ett enormt arbete, fast ingen Gudrunrusch. Vi hade fyra skördare att hugga brandgator genom att fälla.
- Ska du dessutom upparbeta för att kunna hantera skogen och transportera ner den till industrin ... Det är två-tre månaders arbete för fyra maskiner, om det räcker.
Industrin i detta sammanhang stavas kraftindustrin. Den brandskadade skogen platsar inte i skogsindustrin, utan den blir ved och får värma upp samhällen.
- Ja, materialet är ju lättantändligt, säger Jim Degerman galghumoristiskt.
Vid reservatsbildning måste området spärras av under kanske ett år. De träd som står kvar kommer att falla allt eftersom på grund av att rötterna bränts av. Det kan alltså vara förenat med livsfara att beträda det brunna området.
Hur känner de skogsägare som du talat med?
- Det är ju en bedrövelse eftersom de inte vet vad som kommer att hända. Nu blir det ju som ett vakuum ett tag. Många pratar om reservat och ersättningsmark. Ska området restaureras och man ska börja om tar det 30-40 år innan man de får plusminusnollresultat.

Stor samhällsförlust
En samhällsförlust på cirka 50 miljoner kronor beräknas branden ha åsamkat. Detta innefattar också de enskilda skogsägarnas förluster.
- De yngre skogsbestånden som förmodligen tagit störst skada av branden är inte medtagna i den bedömningen och därför är ännu större ekonomiska förluster att räkna med på sikt, säger Eje Andersson regionchef på Skogsstyrelsen region Nord.
Exakta omfånget av branden är fortfarande svårt att uppskatta. Med hjälp av skogstaxeringsdata och satellitbilder har Skogsstyrelsen försökt beräkna volymen på den skog som för närvarande brinner i Bodträskfors.
- Det rör sig om en bruttoareal på cirka 2 000 hektar som kan brinna just nu och av bruttoarealen är 1 250 hektar produktiv skogsmark, säger Carina Olofsson Boström, Skogsstyrelsens distriktschef i Lule älvdal.
Den totala virkesmängden i de hektar skog som brinner uppskattas till närmare 100 000 kubikmeter. Merparten av den skogsmark som brinner, strax över tusen hektar, ägs av privata skogsägare. Drygt en femtedel av skogen är över 100 år gammal.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!