Rättsexpert: "Värt en granskning"

Två anställda på Lekia blev oskyldigt anklagade för barnvåldtäkt, frihetsberövade och utsatta för tvångsmedel. Rättsexperten Sven-Erik Alhem tycker att fallet bör granskas. "Hade jag själv varit JO hade jag inte tvekat en sekund."

Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare, anser att ärendet om den påstådda barnvåldtäkten på en butik i Boden borde granskas.

Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare, anser att ärendet om den påstådda barnvåldtäkten på en butik i Boden borde granskas.

Foto: Frida Winter/TT

Bodens kommun2020-01-17 06:00

Först anhölls och greps den ena av dem, sedan den andra. De har berättat om mardrömmen när de insåg vad de anklagades för. Chockade och förtvivlade låstes de in i en cell och fick övernatta på polisstationen.

Den tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem är nu förbundsordförande i Brottofferjouren Sverige och menar att det är allvarligt att bli anklagad och skäligen misstänkt om det inte är välgrundat.

– Det här fallet, nu när jag fått det föredraget för mig, känns lösligt grundat, säger Sven-Erik Alhem och frågar vem som påstått att våldtäkten ägt rum.

Flickans mamma har på sociala medier skrivit vad dottern, som är i förskoleåldern, sagt och sina egna iakttagelser. Dagen efter att de varit på Lekia i Boden skrev hon detaljerat vad hennes dotter skulle ha blivit utsatt för.

– Det känns anmärkningsvärt att man på ett tidigt stadium använder sig av sociala medier. Sådant kan rent av innebära förtal, säger Sven-Erik Alhem.

Han undrar om ett barnförhör har ägt rum.

– Det är en grundläggande fråga. Det är inte alltid det går, men om det inte har genomförts är det viktigt att få veta grunden till det.

Vi skickar frågan vidare till åklagarmyndighet och polis, men har inte fått något svar.

Två dagar efter den påstådda våldtäkten fick åklagarmyndigheten polisanmälan.

En jouråklagare anhöll en av de anställda i sin frånvaro.  Enligt Justitieombudsmannen, JO, ska den så kallade hänsynhetsprincipen beaktas vid genomförande av tvångsmedel. Den innebär bland annat att diskretion bör iakttas vid genomförandet. Den anställda greps i samband med ett restaurangbesök med pojkvän och familj.

Polisen gjorde husrannsakan i den anställdas hem och beslagtog mobiltelefon och dator. Hon förhördes, men hade inte ens jobbat i butiken den påstådda brottstiden. Som grund för anhållandet har ansvarig åklagare förklarat att hon fått information om att kvinnan var anställd i bodenbutiken och att det även fanns ”en uppgift om att man hade tittat på en facebooksida och tyckt att man kände igen den här personen”.

– Det känns konstigt, säger Sven-Erik Alhem.

JO har ett flertal tillfällen uttalat, att det för att en person ska anses skäligen misstänkt krävs att det finns konkreta omständigheter, som med viss styrka pekar på att den misstänkte har begått gärningen. Omständigheterna ska vara sådana att det ger upphov till ”en faktabaserad misstanke.”

Enligt Sven-Erik Alhem är det därför viktigt att man har på fötterna när man tar in och frihetsberövar någon. Han ifrågasätter om allt verkligen gått rätt till i det här ärendet.

– Ett frihetsberövande måste alltid vara väl förankrat i gällande lag. Det relevanta är vad man har tagit reda på som grund för att delge någon skäligen misstanke tillika anhålla vederbörande och göra husrannsakan.

Han slår fast att det är  A och O under en förundersökning att varje åtgärd är välgrundad, inte minst gäller det tvångsmedel.

– Vid första anblicken känns det här lösligt grundat. Jag tycker att det här är värt en oberoende, förutsättningslös granskning. Hade jag själv varit JO hade jag gärna fattat beslut om att granska ärendet.

Avslutningsvis tillägger han, att det är mycket viktigt att misstankar om brott mot barn utreds noggrant och skyndsamt. Barnkonventionen är numera svensk lag.

Tvångsmedel – det gäller

När tvångsmedel, såsom husrannsakan och frihetsberövande, används gäller legalitets-, proportionalitets- ändamåls- och behovsprincipen.

Det innebär att tvångsmedel måste ha ett uttryckligt stöd i lagen och uppväga intrånget samt att det endast får användas för det ändamål som anges i lagstiftningen och om det avsedda resultatet inte kan uppnås med andra, mindre ingripande medel.

En förundersökning ska enligt rättegångsbalken bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för misstanke eller olägenhet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!