Sågen kommer från Mockträsk och har länge funnits i hembygdsföreningens ägo. Men den har förfallit alltmer och blivit i så dåligt skick att den blev farlig att använda.
Hembygdsföreningen beslutade då att försöka rädda ”sågverket”. Målet var att bygga ett så kallat väderskydd som mer liknar ett såghus.
– Byggritningar för att få bygglov skickades in, men processen tog rätt lång tid, säger Karl-Eric Johansson.
Byggprojektet fick avbrytas när snön kom förra året och återupptogs igen i våras. Ängesbysågen har byggt stommarna i byggsektionerna så det blivit rätt dimension.
– Vi har varit fem gubbar inom hembygdsföreningen som lagt ned ideellt arbete här och varit hantlangare när allt kommit på plats.
Budgeten beräknades först till 210 000 kronor för betong, byggnad och installationer. Riksantikvarieämbetet har stått för två tredjedelar, kommunen en tredjedel och resterande del har hembygdsföreningen betalat.
– Vi fick extra kostnader med 50 000 kronor som vi står för själva. Föreningen kommer att hämta material till skjutportarna som ska tillverkas för de två öppningarna, säger Karl-Eric Johansson.
Det 4,8 meter breda och 20 meter långa såghuset ser gammalt ut efter att ha målats med grå järnvitriol för att smälta in i den gamla miljön i hembygdsområdet. "Väderskyddet" har också stora gluggar med tillhörande fönsterluckor för att åskådare ska kunna titta in och se hur man sågar timmer på gammaldags sätt.
Sågbordet och sågen står snyggt och säkert förankrad på en betongplatta. Benny Källström har renoverat tändkulemotorn som stått ute i två år och kommer från någon av kommunens byar.
– Tändkulemotorn som även är vanlig i fiskebåtar kommer från småländska Målilla och är tillverkad 1930.
Motorn tankas med diesel eller olja och avgaserna skickas ut via ett stålrör genom taket. Spånet från sågklingan sprutas också ut till ett litet hus på baksidan.
– Betonggolvet har vi gjutit själva liksom monterat upp utrustningen och även satt upp rören. Det ska inte vara isolerat här för det är ett väderskydd. Det finns en skjutport i två delar som man drar åt sidan. En på baksidan där man tar in virket och en framtill där man tar ut färdiga plankor, säger Johansson.
Hembygdsföreningen har haft stor glädje av lärare och elever på Björknäsgymnasiets transportprogram som kört dit gruset som ett examensarbete.
– Kommunens folk har också hjälpt oss att lyfta den enormt tunga sågmotorn på plats vilket varit till stor hjälp.
Som hembygdsförening finns ett ansvar att förvalta och överlämna gamla föremål till kommande generationer.
– Det kan vara ett sågverk eller en spinnrock. Vad som är mer värdefullt beror på vem man frågar. I vilket fall känns det inte bra att bara att låta föremål, hus eller redskap förfalla, säger Johansson.
Det finns fortfarande vissa saker att justera för arbetsgänget och göra klart innan sågen kan användas nästa år.
– Vi tror att sågbordet drar lite snett. Så vi kommer att lyfta av det och mäta bordet med linor för att se att det är exakt rakt. Sågklingan är lite slö så den ska vässas upp av ett snickeri i Vistträsk.
– Målet framöver är också att ta hit lite folk som kan lära oss mer om hur den gamla sågen fungerar, säger Karl-Eric Johansson.
