Det är torsdag förmiddag på Bodens södra skjutfält och ett stort antal bandvagnar håller på att vada över en strömmande å. De värnpliktiga som deltar i övningen tillhör den andra utbildningskullen efter att grundutbildningen med värnplikt återinfördes. Adam Hellman, 19 år, från Stockholm, berättar att han sökte Boden för att få uppleva något nytt.
– Jag hade aldrig varit så här högt upp i Sverige förut. Visst är det långt hemifrån, men det är lärorikt och kul att få testa sig själv i ett sådant här kallt klimat, säger Adam Hellman.
Den tuffaste utmaningen hittills var baskerprovet, då de skulle klara sig utan mat och med bara lite sömn i 36 timmar, samtidigt som de skulle lösa uppgifter i grupp.
– Det var psykiskt och fysiskt påfrestande, så för stunden var man trött och undrade vad man gjorde här. Men efteråt kändes det grymt att man klarade det.
En person som han känner har hoppat av för att han inte insåg att han inte kunde tänka sig använda vapen. Själv har han gjort ett annat ställningstagande.
– Givetvis tycker jag inte om krig, det är verkligen någonting jag hatar och inte tycker ska finnas. Men om det ändå blev krig så skulle jag vara där skydda mitt land och vår befolkning.
I början av tjänstgöringen upplevde han befälen som stränga.
– Det var för att vi skulle lära oss disciplin. Det är fortfarande strängt, men inte lika. Man har fått en bättre relation.
En gång lämnade han ett matkärl på marken när han skulle packa och då bestraffades han genom att han tvingades göra armhävningar och knäböj inför de andra.
– Givetvis var det jobbigt, men det var inte hela världen, och efter det har jag lärt mig att aldrig lämna kvar något.
Adam Hellman tänker söka till officersutbildningen och om han kommer in ska han besluta i maj vid utryckningen börja där. Men även om han inte blir officer tycker han att värnplikten har gett honom mycket.
– Det är flera jag har träffat som kommer att bli vänner för livet. Man är ju tillsammans hela tiden och blir väldigt tajta.
Anders Möller är instruktör på stridsvagnskompaniet och leder dagens övning. Det ser vanskligt ut när de stora fordonen kör ner i vattnet, men det är inte svårt, bedyrar han, det gäller bara att göra rätt saker i rätt följd.
Rent tekniskt är det vissa åtgärder man ska göra på fordonen, hastighet, kanske stänga vissa luftintag och så vidare, och så se till att det är rätt typ av strömning i vatten, inte för fort och inte för djupt. Följer man säkerheten är det inga konstigheter.
Värnpliktiga kommer från hela landet och vanan vid is och snö varierar kraftigt, men alla kan lära sig, berättar han. Stort fokus i värnpliktsutbildningen ligger just på att lära sig hantera kallt klimat.
– Efter nyår kommer nästa steg, isvaksbadet, berättar Anders Möller.
Han tycker det är bra att värnplikten återinfördes.
– Det är helt rätt beslut. Förutom att vi får ut en större mängd utbildade soldater, så är det även otroligt rekryteringsfrämjande.
Han gillar att få vara med och lära upp nya soldater.
– Det är bland det roligaste man kan göra.
Dagens övning är något som de lägger stor vikt vid, inte minst efter den tragiska olyckan med dödlig utgång 2017, då en bandvagn gick genom isen på en bäck.
Överstelöjtnant Rikard Daleke, chef för Norrbottens pansarbataljon, håller i Norrbottens regementes grundutbildning i Boden, där de just nu har 250 inkallade. Ytterligare nästan 200 rekryter utbildas vid intilliggande Artilleriregementet.
Han märker stor skillnad på motivationen idag jämfört när han själv gjorde lumpen.
– Nu vill ju alla vara här, men när jag var ung fanns det alltid de som kände sig tvingade för att inte hamna i fängelset.
Idag räcker inte platserna till åt alla som skulle vilja göra lumpen. Många vill också fortsätta inom försvaret efteråt.
– Tanken är att antalet platser ska utvidgas till det dubbla fram till 2025. Det styrs från politiskt håll.
Utgallringen startar med en webbenkät som alla ungdomar får fylla i det år då de fyller 18 år.
Om du kryssar i rutan att du är intresserad av att göra värnplikten kan det hända att du blir kallad på mönstring i Stockholm och av dessa tas 4000 per år ut för att göra värnplikten. Det går också att söka frivilligt.
Den allmänna värnplikten har varit borttagen i tio år. Den soldatutbildning som fanns under denna tid finns inte kvar längre. Istället går alla, både de som söker frivilligt och de kallas in efter mönstring, samma utbildning på mellan nio och elva månader.
De som utbildar nya värnpliktiga har ofta inte ens själva gjort värnplikten, berättar Rikard Daleke, och många rutiner måste byggas upp på nytt. Men han tycker det är bra att den är tillbaka.
– Jag önskar att man kunde vidga konceptet och även införa civilplikt inom exempelvis räddningstjänsten och vården, för när samhället är i kris behövs ju resurser även där.
Alla har tagit sig över ån, det är paus och de ska laga lunch. Linnea Bonnevier, 22 år från Sundsvall, tillhör en av de som frivilligt har sökt värnpliktsutbildningen. Hon bor i logement med tio killar, men tycker att det går bra.
– Här är alla soldater. Man får lära sig mycket nya saker, det är ordning och reda och du får väldigt bra relationer med de andra.
Även Oskar Ögren, 20 år från Jokkmokk, har också sökt frivilligt.
– Utbildningen är extremt personligt utvecklande. Man blir vuxen fort, bättre på att ta ansvar, fatta beslut och stå på egna ben, säger han.