Vivianne vill ha en värdig miljö att dö i
Vivianne Hedberg Svensson riktar skarp kritik mot landstinget när det gäller vård i livets slutskede. -Palliativ vård ska inte bedrivas på sjukhus, säger hon. I oktober avled Viviannes make Nils Svensson i cancer.
Foto:
Han är politiskt engagerad inom moderaterna och försöker nu få sina partikamrater att inse vikten av och jobba för en bättre palliativ vård och att ett hospis etableras i länet.-En vanlig sjuksal är inget för en människa som är sängbunden. Personalen i sig är underbar, men det handlar om hur landstinget styr upp den palliativa vården. Man har inte tänkt på rummets miljö. Helst ska byggnaden ha ett naturskönt läge och ligga avskilt från övriga vårdavdelningar. Det ska finnas möjlighet att ta ut patienterna i friska luften, även om de är sängbundna, säger Vivianne Hedberg Svensson och konstaterar:-Det finns inte tillräckligt med händer i vården. Den natten Nils gick bort hade ingen tid att prata med mig.Kvart i ett på natten somnade han in och halv fyra på morgonen åkte Vivianne Hedberg Svensson hem från sjukhuset. Det fanns ingen präst eller diakon på sjukhuset då. -Det jobbigaste var ändå vårdplaneringen veckan innan. Han kom in på sjukhuset den 23 september och blev tröttare och tröttare. Han hade lunginflammation och hjärtflimmer och metastaser i höft och revben. Läkaren planerade för operation. Jag ifrågasatte dock en operation i det tillstånd Nils befann sig i. Handläggare, föreståndare och läkare föreslog korttidsboende en vecka per månad, säger Vivianne Hedberg Svensson.Nils skulle först flyttas från sjukhuset med både hjärtflimmer och lunginflammation.Hon berättar att sjukhuspersonal sedan planerade att Nils, sedan lunginflammationen var botad, skulle flyttas från Sunderby sjukhus till hemmet i Boden och sedan ambulanstransport till korttidsboendet.-Jag ville ha min Nisse hemma och inte på något korttidsboende. Min tanke var: hur ska detta bli?Svalt intresse
Hon tycker också att de som var med på vårdplaneringen talade om Nisse, inte med honom.-De tog ingen hänsyn till vad jag tyckte och de frågade inte Nils vad han tyckte. Hela vårdplaneringsprocessen hade satts igång: personer var kontaktade, scheman lagda -ingen hade pratat med oss. Jag ringde sedan korttidsboendet och där hade de redan förberett att ta emot Nils. De ville alltså mot min vilja ha in honom på korttidsboendet.Vivianne Hedberg Svensson har studerat palliativ vård i två terminer på Axlagården som är ett hospis som ligger strax utanför Umeå.Hon är utbildad volontär och har behörighet att vårda palliativa patienter, alltså vård i livets slutskede.Vivianne Hedberg Svensson är besviken över det svala intresset bland politiker och företrädare för kommun och landsting att anlita och satsa på volontärer som en resurs i vården.-Smärtlindring är mycket men inte allt, närheten av en människa är viktig och volontärer är mer än viktiga. Man måste väl ha råd att anlita de som arbetar gratis. Jag tycker också att ett hospis (vårdform för svårt sjuka och döende människor) värt namnet byggs i Norrbotten. Anmälan
Vivianne Hedberg Svensson har nu gjort en anmälan till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd när det gäller vårdplaneringen i samband med att hennes man låg på Sunderby sjukhus.-Varför berättar jag det här kan man undra? Jo, jag gör det för Nils skull-en människa som betytt så mycket för mig och som varit så generös. Det handlar ytterst om en vördnad för döden, för den som dör och för de anhöriga.Vivianne Hedberg Svensson har skrivit en motion till kommunfullmäktige där hon föreslår att kommunen bör utbilda volontärer såväl som anhörigvårdare. Motionen behandlas idag av kommunstyrelsen.
Så jobbar vi med nyheter