Varje dag när Yngve Taavola, 72, är ute med hunden går han förbi lägenheten där Vatchareeya Bangsuan, 20, eller Ploj som hon kallades, bodde.
– Jag tittar alltid upp mot hennes sovrum. Hade hon persiennerna nere låg hon och sov. Nu är persiennerna alltid uppe.
Han känner hennes familj sedan flera år tillbaka. Han övningskörde med henne och var ett stöd ifall hon behövde prata med någon.
– Hon kom alltid till mig om hon hade bekymmer. Hon hade förtroende för mig.
Gick med hunden
– När jag gick ut med hunden ville hon följa med. Nu har jag inte längre någon att göra det med.
Yngve Taavola minns inte att det var något särskilt med Vatchareeya innan hon försvann den fjärde maj.
– Hon var glad, precis som hon alltid varit.
"Djävulens verk"
Han var först övertygad om att Vatchareeya fortfarande var vid liv. Men när hennes kroppsdelar hittades gav han upp hoppet.
– Jag satt bara och grät. Det var ett hårt slag, en otrolig chock för både mig och hennes familj. Vi ville inte tro det men till slut var vi tvungna att acceptera att hon var borta.
Det fanns inte i hans vildaste fantasi att det kunde hända en sådan sak i Boden.
– Att döda en person är hemskt nog, men att stycka den också. Man kan inte sluta på ett värre sätt. Det känns som djävulens verk.
Åkte till Thailand
Yngve berättar att Vatchareeyas mamma inte orkade vara kvar utan åkte till sitt hemland Thailand. Styvpappan är kvar i Boden men vill vara i fred.
När rättegången mot den misstänkte 22-åringen nu närmar sig har det gått snart ett halvår sedan styckmordet.
Vatchareeyas kvarlevor har förvarats hos rättsmedicin i Umeå. För några veckor sedan meddelade polisen de anhöriga att det inte längre finns något hinder att begrava henne.
Kremering
Enligt Yngve är det bestämt att hon ska kremeras och föras till Thailand för den sista vilan.
Hans ögon fylls med tårar.
– Hon var en så snäll och fin tjej som trodde gott om alla människor. Hon var som en dotter för mig.
– Jag kommer aldrig att glömma henne.