I maj förra året påträffades Jesper Eriksson medvetslös och fördes akut till Umeå. Läkare konstaterade att han hade fått en inflammation på ryggmärgen med bestående skador. Efter flera månader på sjukhus bor Jesper i dag i en egen lägenhet. Han är helt förlamad från bröstet och nedåt men har viss rörlighet i armar och händer, dock svaga, men i övrigt liten kontroll över sin kropp.
– Jag behöver hjälp med det mesta i min vardag, exempelvis att tömma tarm och blåsa, att äta och att klä på mig.
Innan sin skada har han varit en mycket aktiv person. Jesper har alltid haft ett stort intresse för natur och utevistelse.
– Är det här livet som jag kan förvänta mig som 27-åring? Jag kommer inte bli bättre än så här eller kunna klara mig själv om jag inte får möjlighet till rehabilitering som kan göra mig mer självständig. Givetvis påverkar det hur jag mår och ibland mår jag skit, säger Jesper Eriksson.
Neurlogen som behandlade honom i Sunderbyn har skrivit ett läkarintyg att hans invaliditet kräver 1-2 personers hjälp dygnets alla timmar. Men det har inte Jesper. Inre Krafts assistenter arbetar mellan klockan 08 – 22 med tre tvåtimmarsraster under dagen. Jesper måste vara sängliggande alla timmar han bedöms kunna vara ensam, för han kan inte sitta uppe i en stol på egen hand.
– Kommunens handläggare anser att assistansföretaget måste kunna bemanna utifrån de timmar de fått men de får ju inte betalt för fler timmar. Nuläget gör det också svårt att få igång en vettig rehabiliteringsträning för Jesper liksom inbokade vårdbesök och fritidsaktiviteter, säger Anki Eriksson.
Även om kommunen har en handlingsplan så fungerar den inte rent praktiskt.
– Om Jesper efter spasmer hamnat i en dålig position som ökar nervsmärtorna, eller tvingats göra sina behov i sängen så är alternativet en larmknapp med 45-60 minuters inställelsetid för hemsjukvård/hemtjänstpersonal under de sex timmar han saknar assistans.
Förlamningen medför även att han inte har kraft att hosta upp slem på egen hand.
– Om han kräks eller får något i halsen i halsen så finns ingen tid alls att spela med då risken är stor att han kan kvävas, säger Anki Eriksson.
Fyra gånger har inte kommunens nattpersonal dykt upp vilket resulterat i att han fått ligga själv 12 timmar dessa gånger.En anställd är nu avstängd från arbetet.
– Sista gången vaknade jag kallsvettig mot morgonsidan och ingen personal fanns här. Fönstret hade varit uppe hela natten och det drog jättekallt och jag har inte kunnat pinka. Så jag hade nästan två liter urin i blåsan, säger Jesper.
– Att ha två liter urin är jätteallvarligt för njurarna. I dag finns en ständigt gnagande oro om det alls kommer någon. I nuläget har kommunen inget system som säkerställer att personal är på plats. Om läkarens föreskrifter följs så skulle inte problemet finnas, säger Anki Eriksson.
LSS ställer krav på trygghet och anständiga levnadsvillkor vilket inte är förenligt med hur Jesper behandlas. I nuläget tillgodoses inte ens hans basala behov.
Jesper har beviljats toabesök fyra gånger i veckan. När han har förklarat att han behöver tid för fler besök får han till svar att han får anpassa sig till det beslut som kommunen har tagit. I oktober blir det Försäkringskassan som ska sköta Jesper Erikssons assistans.
– Just nu känns det bara som om kommunen väntar in Försäkringskassans beslut vilket känns frustrerande. Vi överklagar, mailar och ringer men vi får inget gehör från kommunen - det händer ingenting!