Erik Olsson har och hade läst på Försvarsmaktens hemsida där det står att vägbommar och vägskyltar gäller i första hand. Hans tolkning är att tillträde är okey om vägbommarna är öppna.
– Jag tänkte att jag åker dit och ser om bommen är öppen, om inte var Pagla plan B. Men den var öppen.
Han körde in, parkerade och började springa. Ganska snart fick han kontakt med försvaret.
– En kille stoppade mig och vi hade ett mycket kort, men vänligt samtal, inte ens en minut. Han sa att jag inte fick vara där eftersom de hade övning och tog mitt personnummer. Jag frågade bara om jag skulle springa tillbaka samma väg som jag kom, men han svarade att jag i stället skulle följa vägen ut och förbi Aldersjön.
Väl utanför skjutfältet tog han istället av mot Mockträsk, eftersom han var ute och tränade.
Det har var i augusti 2018. Några månader senare fick han ett samtal på jobbet.
– Polisen ringde och sa att de ska ha ett litet samtal om det som hände. Jag fattade fortfarande inte att jag var polisanmäld och att det var ett förhör. Jag trodde bara att jag skulle identifiera mig som svensk medborgare.
På polisstationen frågade polismannen om han vill ha en försvarsadvokat under förhöret. Erik förstod ingenting.
Någon vecka senare fick han den första förundersökningen, som skickats till åklagaren. När han läste den fick han nästa chock.
– Jag hade förklarat för polismannen att jag passerat en öppen vägbom. Han hade varit och fotograferat på skjutfälten, men inte den vägbommen. Den hade han utelämnat, vilket kändes vinklat, eftersom det talade till min fördel. Skyltarna att det är ett skjutfält sitter fel (efter väg 616 reds. anm.). Hade de inte suttit där hade jag förstått att vägbommen inte var en av försvarets. Men nu trodde jag den var en av vägbommarna de skriver om på hemsidan, att det vid skjutfältets gräns sitter vägbommar, som är en signal om när det är tillåtet att vistas på skjutfältet.
Vid bommen finns det inte något anslag, men en stor skylt om skyddsobjekt. Men skjutfältsgränsen går egentligen längre in i skogen.
Erik Olsson berättar att han fick ligga på så att den aktuella vägbommen fotades och kom med i polisutredningen.
Av den friande domen efter rättegången i maj i år framgår, att den faktiskt inte ligger inom skjutfältets område.
– Men som civil trodde jag den gjorde det. Det är det som är så tokigt. Hade skyltarna suttit rätt hade det här inte blivit en grej.
En annan sak som Erik Olsson reagerade på i den första förundersökningen är vittnesmålet från det befäl han stötte ihop med på fältet.
– Det stämmer inte, men jag springer med gps-klocka och har rutten sparad. Den motsäger hela hans vittnesmål. Han påstår bland annat att han eskorterade mig ut ur området och såg mig svänga av hemåt (mot punkt 49 reds. anm.)
Men Erik Olsson sprang alltså i motsatt riktning på väg 582 utanför skjutfältet.
– Dessutom finns det inte en chans att han med de stridskängorna hade kunnat hålla mitt tempo.
Erik Olsson erkände att han var inne på skjutfältet och egentligen är det bara det saken handlar om, men han tycker dock det känns märkligt att befälet försöker överdramatisera förloppet.
– Även om jag kunde visa att det han sagt inte stämde sa polisen att det inte spelade någon roll. Men han är ändå officer i det svenska försvaret och sitter och ljuger i ett polisförhör.
Han tror, att om han hade accepterat den första förundersökningen så skulle han ha kunnat bli dömd som skyldig mot sitt nekande.
Dessutom hotades han med fängelse. Åklagaren åtalade honom för att uppsåtligen tagit sig in på avlyst område.
– Det var nästa chock. Jag mådde jättedåligt och tänkte mycket på barnen eftersom jag är ensam vårdnadshavare. Barnens mamma gick bort i cancer 2012. Jag funderade på vad som händer med dem om jag åker in. Det var jätteotäckt.
Erik Olsson berättar om rättegången. Från start upplevde han att han hade alla emot sig. Det förändrades under huvudförhandlingen när han fick visa var vägbommen sitter i förhållande till skyltningen efter väg 616 och vid bommen.
Han friades av Luleå tingsrätt. Försvarsmakten överklagade inte.
– Det mest allvarliga är ändock att det någon gång kommer ske en olycka. Det här måste ju fixas innan det sker, även med tanke på de värnpliktiga, avslutar Erik Olsson.