Nyligen var alla tonårsföräldrar inbjudna till ett informationsmöte om trender, risker och problem som man ser från kommunens och polisens håll.
En del av problemen kretsar runt a-traktorer – och det finns det många av i Boden i dag.
– Det är en frihet för föräldrarna som slipper skjutsa till träning och ungdomarna har roligt. Men sedan finns det alltid någon ungdom som tycker att det går för långsamt och trimmar sin a-traktor och i den här åldern är de inte utvecklade för att köra fortare än 30 kilometer i timmen, säger Kent Isaksson, områdespolis.
Det finns mycket som är positivt med a-traktorer – man kommer ut, får en gemenskap och de allra flesta sköter sig, konstaterar han.
– Men ibland är det så packat i bilen att den knappt går att manövrera. Var är föräldraansvaret där?
Utöver olycksrisken uppstår det ofta problem med störningar och nedskräpning.
– De bygger basar och har roligt, men när det blir till störande ljud för dem som bor i närheten så är det ju ett brott och de som blir drabbade mår skitdåligt, säger Kent Isaksson.
Han berättar om en sjuksköterska som jobbade på Sunderby sjukhus och bodde nära Colorama, där a-traktorförarna brukar samlas.
– Hon kunde inte bo hemma på grund av störande ljud. Det är inte en dag per år utan alla dagar i veckan.
Till mötesplatserna för a-traktorer kommer även äldre personer i bil och det förekommer mycket alkohol och amfetamin.
– Ni kan inte ana, säger områdespolisen.
Under mötet togs också andra problemområden upp. Något som föräldrar behöver vara observanta på är om barnen klottrar.
– Du kan märka det på att de har en spritpenna i fickan, en sprayburk i ryggsäcken, färg på fingrarna, ett skissblock, säger Kent Isaksson.
I fjol sanerade Bodens kommun sina egna kommunala byggnader för 200 000 kronor.
– Det är pengar man hade kunnat göra något roligare för, säger Alf Wennskog, från kultur- och fritidsförvaltningen.
I Boden förekommer det som på alla andra orter även droger. Det är hasch, tabletter, amfetamin, kokain och ecstasy, i enstaka fall ända ner i högstadieåldern, berättar de.
Att upptäcka det är inte alltid så lätt.
– Man ska lita på magkänslan, säger Karina Edenhagen från socialtjänsten.
Om tonåringen förändras, kanske byter sitt umgänge eller slutar med en sport han eller hon alltid har älskat, ska man vara observant.
– Varför får jag aldrig tvätta jeansen? Varför hänger jackan aldrig i hallen utan på rummet? Alla sådana saker som ni känner inte riktigt stämmer, måste ni vara vaksamma på, säger Kent Isaksson.
Andra saker man kan göra är att kolla barnets konto. Är det många swishar? Är det oväntat mycket pengar på kontot?
Alkohol konsumeras också men inte så mycket ute på stan.
– I dag söker de sig ofta till utkanten av stan eller någonstans där föräldrarna är borta. Det är bara att skicka ut en snapchat och sedan fara till en parkeringplats och köpa alkoholen, säger Kent Isaksson.
Att inte veta allt vad barnen gör är normalt, men jämfört med förr finns det idag en arena där föräldrarna är helt har tappat insyn.
– Ni har ingen aning om vad de gör på nätet och sociala medier. Det är där man blir utsatt, mobbad, trakasserad och kanske utsatt för sexuella övergrepp, säger Kent Isaksson.
Sammanfattningsvis – det gäller att vara aktiv som förälder, ställa frågor och engagera sig i barnen.