Svårt rekrytera soldater

Övningsfältet Pampas ligger öde, men snart hörs smattret från helikoptrarna. De flyger in strax ovanför trädtopparna och sveper in över fältet, landar och soldater springer hukande bort från helikoptrarna och lägger sig ner i gräset för att invänta motståndaren. En överlägsen sådan som mullrar in med stridsvagnar. Ett stridsflygplan flyger över området för att stödja framryckningen. Striden blir kort. Förevisningen är till för de 275 kompanibefälselever som har sin fältövning. De ska få se de olika delarna inom försvaret samverka som en del i det helhetsbaserade lärandet. De värnpliktiga befälen fick också veta mer om internationell tjänst. Tanken är att locka dem att rycka ut på internationella uppdrag. Ökat sitt åtagande Men frågan är om Sverige, som ökat sina åtaganden internationellt, kommer klara av att skicka så många soldater utomlands som man sagt sig vara beredd att göra. Om några veckor presenterar regeringen sitt förslag över framtidens försvar. Nästa år kan antalet som gör militärtjänst sjunka under 10.000. Pliktverket hade tänkt kalla in 14.000 ungdomar nästa år men nu inser Pliktverket att det stora försvarsbeslutet kommer innebära en minskning av antalet värnpliktiga. Någon exakt siffra finns inte. I måndags ryckte 600 värnpliktiga in vid I19 och totalt har nu Norrbottens regemente 1.900 värnpliktiga vilket gör Boden till Sveriges största garnison. Överste Klas Eksell är brigadchef vid regementet och han ser med oro på att antalet värnpliktiga minskar. En stor del av dem som i framtiden gör värnplikten kommer att behövas också i utlandsstyrkan. ? De politiska signalerna pekar på att försvarets budget ska minska med tre miljarder kronor. Det innebär i så fall att armén får 7.200 värnpliktiga. 1.000 av dessa värnpliktiga tas ut för bland annat bevakningstjänst och är inte aktuella för internationell tjänst. Då återstår alltså 6.200 värnpliktiga som ska utbildas för insatsorganisationen, säger Klas Eksell. Regeringen vill ha svar I dagarna vill regeringen ha svar på hur försvaret ser på EU:s snabbinsatsstyrkor. Sverige ska delta i denna styrka med en så kallad battle group tillsammans med Finland. Totalt ska 15 grupper sättas upp inom EU och dela på beredskapen. ? Sveriges bidrag består av en stridsfordon 90-bataljon, logistik- och ledningsfunktioner samt högkvarter för styrkan där totalt 1.500 soldater ska ingå, berättar Klas Eksell. I slutet av november är det tänkt att Sveriges deltagande i styrkan ska fastställas. ? Politikerna kommer aldrig välja att med plikttjänst försörja utlandsstyrkorna. Det blir på frivillig väg och med hjälp av kontrakt efter värnplikten. Frågan är hur ekvationen ska gå ihop. I dag befinner sig 850 soldater i utlandstjänst och efter sex månader får de avlösning. Det innebär totalt 1.700 soldater i utlandstjänst på ett år. Till detta ska läggas de 800 soldater som i ett första steg ska ingå i snabbinsatsstyrkan, battle group. Totalt kan det bli tal om 2.500 soldater per år som ska göra utlandstjänst i framtiden. ? Det handlar alltså om 2.500 av 6.200 rekryteringsbara som frivilligt ska lockas att göra internationell tjänst. Att utifrån en så pass liten värnpliktsvolym försörja Sveriges internationella åtaganden är en svår ekvation. Det blir en känslig balansgång med de låga värnpliktstalen, säger Klas Eksell. Och i dag är inte så många värnpliktiga som skulle behövas beredda att åka utomlands för internationell tjänst. En attitydundersökning bland de värnpliktiga vid I19 som muckade 2003 visar att cirka 15 procent är villiga att göra utlandstjänst. För försvarsmakten i sin helhet ligger siffran på cirka 12 procent. Det innebär att det i framtiden blir svårt att få det antal värnpliktiga som krävs för utlandstjänst. ? Därför måste vi nu fokusera på frågan. Det är en jättelik utmaning och många frågar sig om det går. Officerskåren har delade meningar i frågan. Men uppdraget är att lösa det och vi måste upp i en 30-procentig rekrytering, säger Klas Eksell.