Stora förändringar i försvaret

Försvarsberedningen väntas föreslå att officerare bara får jobba en begränsad tid.
Värnpliktiga får skriva kontrakt för internationell tjänst.
Sverige ska agera kraftfullare internationellt och kunna möta nya typer av hot.

BODEN2004-05-18 06:30
Lars-Henrik Andersson 0921/530
? Vi kräver beslut om lagändringar, säger Else-Marie Lindgren (kd). <BR>Om två veckor släpper försvarsberedningen sin rapport. En rapport som utgör ett av underlagen inför det kommande försvarsbeslutet. Försvarsberedningen lämnar inga förslag rörande hur försvaret ska vara organiserat i fredstid, alltså vilka förband som ska behållas i framtiden.<BR>I rapporten betonas vikten av att Sverige kan agera kraftfullare i internationella sammanhang samt kunna möta nya typer av hot, exempelvis så kallade NBC-hot (nukleära, biologiska och kemiska hot) och storskaliga terroristangrepp. I det senare fallet finns ett betänkande, den så kallade 11 september-utredningen, som presenterades för ett drygt år sedan av Johan Munck. Han föreslog lagändring för att försvaret ska kunna användas för att möta terroristangrepp.<BR>Gunnar Hökmark (m), ledamot i försvarsberedningen, berättar att rapporten kommer understryka vikten av att Sverige kan agera kraftfullare i internationella insatser.<BR>? Vi kommer även understryka vikten av att förbanden kan användas både här hemma och vid internationella insatser. Samtidigt som vi höjer förmågan att agera internationellt ska vi även ha förmåga att stå emot terroristangrepp, säger Gunnar Hökmark och fortsätter:<BR>? Vi kommer tydligt peka på att man kommer att behöva kontraktsanställda värnpliktiga för internationell tjänst.<BR>Dessutom kommer förslag om rekryteringen av officerare där det mesta pekar på att beredningen går på ÖB:s linje som innebär att officerare ska ha en tidsbegränsad anställning.<BR>? Vi vet att det finns problem på vägen. Vi tror dock att den väg som ÖB stakat ut på personalsidan är rätt väg. Sedan har vi inte alla lösningarna i vår rapport. I stort är vi överens med ÖB, säger Else-Marie Lindgren (kd), ledamot i försvarsberedningen.<BR>Hon fortsätter:<BR>? När de värnpliktiga är klar med sin utbildning är de som duktigast och då skickar vi hem dem. Vi har i dag inga repetitionsövningar som ger dem kompetens kontinuerligt. Därför bör man se över frågan om kontraktsanställning efter värnplikten.<BR>Else-Marie Lindberg menar att i framtiden kommer antalet värnpliktiga att minska.<BR>? Därför kommer det bli viktigt att jobba mer med rekrytering än att med plikt ta ut lämpliga soldater. Försvarsberedningen vill ändå ha kvar pliktlagen som en grund om vi måste mobilisera i framtiden. Att jobba mer med rekrytering kräver att försvaret och Pliktverket ser över sin verksamhet.<BR>Else-Marie Lindgren anser också att de internationella insatserna bör öka.<BR>? Kan vi eliminera konflikter utanför våra gränser bidrar det till Sveriges fred och säkerhet, säger hon och betonar att försvaret även ska kunna möta nya typer av hot.<BR>? Johan Muncks utredning tar upp lagstiftningen och försvarsberedningen kommer att efterlysa att man jobbar fram ny lagstiftning inom området.<BR>I dag är det polisen som har ansvaret för att möta terroristangrepp.<BR>På onsdag kommer Else-Marie Lindgren att ha en interpellationsdebatt med justiteministern i frågan.<BR>? Där kommer jag fråga varför utredningen hamnat i en byrålåda. Vi är i behov av lagändring inom området. Militären ska kunna stödja polisen. Polisen ska dock ha initiativet, säger Else-Marie Lindgren.<BR>Försvarsberedningen kommer också att föreslå en ny säkerhetspolitik med nya arbetssätt.<BR>Beredningen är nu inne i slutfasen av sitt arbete. Vilken ekonomisk ram försvaret ska ha är dock inte färdigbehandlat.<BR>Förslag kommer från beredningen att minska försvarsbyråkratin. Håkan Juholt (s) ordförande i beredningen menar att byråkratin i dag är för omfattande inom försvaret.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!